Vad handlar den här sidan om?

Annat stöd från hälso- och sjukvården

Är det hälso- och sjukvården eller socialtjänsten som kan ge den hjälp som du tycker att du behöver? Hälso- och sjukvården kan ha egna alternativ efter avgiftning, som du kan gå till i stället för till socialtjänsten. Ta reda på hur det ser ut där du bor!

Det som är närmast kanske inte alltid är den hjälp du allra helst vill ha, men att vården finns nära dig kan vara viktigt för att bygga en långsiktig drogfrihet. Det ska ju fungera i vardagen också. Och om du har ett beroende och inte kan sluta själv så ska hälso- och sjukvården hjälpa dig!

Precis som det finns öppenvårdsmottagningar i många kommuner finns det också beroendemottagningar i många regioner som bedriver öppenvård. Här kan du gå i dagbehandling som leds av en terapeut eller psykolog. Ett alternativ till kommunens behandlingar!

Om du vill ha vård som bara är för tjejer

Det kan också finnas speciella program för kvinnor/tjejer inom hälso- och sjukvården. Du kan prata med din husläkare för att få veta vad som finns i din region, eller ringa till ett större sjukhus.

Om du tillhör HBTQI+

Idag finns ingen beroendevård som har spetskompetens för dig som tillhör HBTQI+. Men bortsett från den vård som finns för unga inom hälso- och sjukvårdens beroendevård och psykiatri kan du vända dig för stödsamtal till RFSL för att tala mer allmänt om hur du mår om du till exempel varit utsatt för kränkningar eller våld. Målgruppen här är hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta hbtq-personer är välkomna.

Du kan också läsa mer om särskilt stöd i hälso- och sjukvården om du är ung och har frågor om din könsidentitet här på kraftverket.org bland våra brevfrågor.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan samarbeta

Om det skulle behövas – och du vill – finns det förstås möjlighet för dig och din behandlare att koppla in socialtjänsten för annan hjälp. Då kan du be om en SIP, Samordnad individuell plan.

Om din husläkare upptäcker att du behöver hjälp

Det kan också hända att din läkare märker att du har problem med narkotika. Hälso- och sjukvården ska arbeta för tidig upptäckt av problem med narkotika och alkohol. Det gäller också om du söker vård för andra problem än narkotika. Man jobbar med olika modeller av ”screening” där man ställer frågor om din alkohol- eller narkotikaanvändning.

Om läkaren har upptäckt problemet och informerat dig om det ska han eller hon hjälpa dig vidare i vården. Antingen genom information eller en remiss till specialistvård. Normalt sett ska din läkare kunna kontakta beroendespecialister på ett större sjukhus för att se till att du får hjälp och att du får information om hur ni ska gå vidare.

Om du studerar

Elevhälsan och Studenthälsan kan vara en brygga över till specialiserad vård, men de kan inte ge behandling för skadligt bruk eller beroende. Elevhälsan finns tillgänglig om du går i grundskola eller på gymnasiet (även förlängda studier) och Studenthälsan om du studerar på högskola eller universitet. Tänk på att du kan stängas av från studier om du har narkotikaproblem som stör undervisningen!

Vi beskriver mer om stöd du kan få när du studerar på kraftverket.org.

Urinprov – när blir det aktuellt?

Om du söker frivilligt till hälso- och sjukvården kan behandlande läkare vilja att du lämnar urinprov om det behövs för den medicinska behandlingen. Han/hon vill se att det inte finns risker att en medicin ”krockar” med det narkotiska preparat som du tagit själv.

Om du befinner dig på sjukhus för en abstinensbehandling vill man av medicinska skäl kunna följa hur drogens koncentration i ditt blod sjunker. Man vill också vara säker på att du inte tar droger som kan äventyra din hälsa under sjukhusvistelsen.

Droger mot droger?

Mediciner kan behövas som en del i abstinensbehandlingen. Din behandlande läkare kan konsultera en beroendeklinik, om du ska göra abstinensbehandlingen i öppenvård inom en del av sjukvården som saknar beroendespecialisering.

Om du ligger på avdelning under abstinensen kan du få vissa läkemedel under tiden som narkotikan går ur kroppen. Det är för att du ska slippa symtom som kan vara både farliga och jobbiga att ta sig igenom.

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende

Att få underhållsbehandling vid opioidberoende (opiater) kan i undantagsfall vara nödvändigt. Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) kombinerar läkemedelsbehandling med psykologisk, psykosocial behandling eller psykosocialt stöd.

LARO ska vara individuellt anpassad, och insatserna som ingår i behandlingen ska ges med utgångspunkt från dina behov och med respekt för ditt självbestämmande och din integritet.
Mediciner som man då kan få är t ex Suboxone.

Förutsättningarna för att få behandlingen

För att du ska kunna ordineras läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende ska du normalt ha fyllt 20 år.

Bara om särskilda skäl föreligger, får en patient sådan behandling även när han eller hon ännu inte har fyllt 20 år. Särskilda skäl kan t.ex. vara om patienten har fått andra behandlingsinsatser än läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende men utan att detta har lett till ett bra resultat.

Den patient som ordineras läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende ska ha haft ett opioidberoende sedan minst ett år.

Den läkare som ordinerar läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende ska ha specialistkompetens i psykiatri eller beroendemedicin.

Behandlingsprocessen i LARO kan delas in i fem faser:

Vägar in till bedömning och behandling
Utredningsfas
Inledande behandlingsfas
Stabiliserad behandlingsfas
Avslut av LARO

Källa: Socialstyrelsen

Läkemedelsassisterad behandling vid neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och ADD

Om du har fått diagnosen ADHD eller ADD kan du, efter en tids drogfrihet, ha möjlighet att få mediciner som Concerta eller Ritalin mot dina problem. Bara vissa läkare har rätt att ordinera medicinerna.

Själva diagnosen ADHD eller ADD får du oftast efter utredning inom psykiatrin, eller annan specialiserad verksamhet inom hälso- och sjukvården, till exempel Barn och ungdomspsykiatrin, BUP. Så här går det till.

Symtomen på ADHD och ADD ser olika ut för flickor och pojkar

ADHD är en engelsk förkortning som betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder. En person med ADHD kan ha problem med bland annat impulskontroll, rastlöshet och stresskänslighet. För flickor och kvinnor kan symtomen se annorlunda ut, och kan vara svårare att upptäcka.

ADD är en förkortning av det engelska Attention Deficit Disorder. Symtomen påminner om AHDH, men innefattar inte hyperaktivitet eller överaktivitet.

För den som både har ADHD eller ADD och skadligt bruk/beroende kan behandlingen vara en kombination av läkemedel och andra insatser. Också här gäller att för flickor och kvinnor kan symtomen se annorlunda ut, och de upptäcks ofta senare.

Du bör erbjudas annan hjälp vid sidan av medicin

Om du får medicin mot ADHD eller ADD bör du samtidigt erbjudas hjälp med till exempel boende och sysselsättning från socialtjänsten. Be gärna din läkare att kontakta kommunen så att du får möjlighet till stöd.

Du har också rätt till särskilt stöd från skola eller universitet om du studerar och har fått en diagnos. Läs mer här på kraftverket.org och ytterligare råd på umo.se.

Risk bli smittad av HIV och hepatit

VIKTIG INFORMATION FINNS PÅ VARDGIVARGUIDEN.SE!

HIV och hepatit C är infektioner som smittar genom blod och sexuell kontakt. Dessa sjukdomar beskrivs i Smittskyddslagen och all vård och testning är därför gratis.

HIV smittar via blod. Om du injicerar narkotika eller anabola steroider och delar sprutor, nålar och annan injektionsutrustning (uppdragningskärl, filter och droglösning) så kan du smittas av HIV-viruset. Du kan också smittas när infekterat blod kommer i kontakt med slemhinnor och hudsår, vid tatuering eller piercing samt via rakhyvel.

HIV kan också smitta vid anala, vaginala och orala samlag utan kondom. HIV kan överföras från mor till barn under graviditet, förlossning eller via amning.

Men du kan kramas och pussas, använda samma bestick och gå på samma toalett som någon som har HIV utan att bli smittad. Du kan heller inte bli smittad av luft eller av insekter.

Obehandlad HIV utvecklas till AIDS – men det finns läkemedel

Det finns läkemedel som kan stoppa utvecklingen av den allvarliga sjukdomen AIDS – och göra att du inte smittar andra med HIV. HIV-viruset går däremot inte att bota, men det går att leva med infektionen med hjälp av mediciner.

Hepatit C smittar på samma sätt som HIV. Hepatit C är mycket vanlig bland personer som injicerar narkotika. Infektionen orsakas av ett virus som kommit in i blodet. Viruset orsakar en inflammation i levern och kan ge skrumplever (levercirros) efter många års infektion. Det finns läkemedel att få, och infektionen kan numera botas.

Skydda dig mot HIV och hepatit C

Ha alltid egen injektionsutrustning och dela aldrig den med andra. På sprututbytesmottagningen kan du byta till nya sprutor. Använd alltid kondom under hela samlaget.

Om du misstänker att du utsatt dig för en smittrisk av HIV ska du så fort som möjligt, senast inom 36 timmar, söka infektionsakuten eftersom det finns behandling som minskar risken att få HIV.

Källa: Region Stockholm

FAKTA

Flera myndigheter kan hjälpa till om du har behov av mer stöd än från socialtjänsten

Socialtjänsten i din kommun ska hjälpa dig att komma till rätt myndighet, till exempel försäkringskassan eller arbetsförmedlingen om du har behov av det.

Försäkringskassan kan fatta beslut om handikappersättning, aktivitetsersättning, sjukersättning, assistansersättning, arbetshjälpmedel och hjälp med boendekostnader.

Arbetsförmedlingen ska underlätta för personer med psykiska och andra funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Det kan till exempel handla om ADHD, men det kan också handla om långvariga fysiska eller psykiska problem till följd av narkotikaanvändning.

Det kan också hända att du har rätt till stöd genom LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialtjänsten i din kommun ska utreda om du har rätt till hjälp enligt LSS. Om du är missnöjd med socialtjänstens beslut kan du överklaga hos förvaltningsrätten.

Mer om hur man överklagar olika myndighetsbeslut i Sverige