Vad handlar den här sidan om?

Hjälp i hälso- och sjukvården vid psykisk ohälsa

Över 18 år? Du kan då kontakta antingen vårdcentralen eller vuxenpsykiatrin. I vissa regioner finns också särskilda mottagningar för dig som är ung vuxen – alltså upp till 25 år.

På vårdecentralen kan de göra en första bedömning och bestämma om du behöver specialistvård eller inte. Om du behöver specialistvård kan de skicka en remiss till vuxenpsykiatrin i din region.

På en del vårdcentraler kan man erbjuda samtalsstöd utan att du behöver söka vidare vård. Det gäller främst om du är över 18 år – under 18 år brukar BUP vara de som hjälper till, läs mer nedan.

Samtalsterapi innebär att du får samtalsstöd från en utbildad person, till exempel en psykolog. Samtalen brukar ske minst en gång i veckan.

Men utbudet av terapimetoder skiftar mycket mellan olika vårdcentraler och olika delar av landet. Och vad som erbjuds inom specialistvården – vuxenpsykiatrin – kan också skilja mellan olika län. Läs på 1177.se om vad som finns där du bor.

Är du under 18 år?

Det finns flera som kan hjälpa dig när du mår dåligt. Många gånger räcker det med råd och stöd som du kan få i samtal.

Du som är under 18 år kan söka vård själv hos:
Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP
Ungdomsmottagning, UMO
Elevhälsan
Vårdcentralen

Behöver föräldrarna vara med?

Du kan ta en första kontakt med vårdcentralen utan att fråga din vårdnadshavare. Men om du behöver behandling behöver hen ge samtycke.

FAKTA

Mer om BUP – Barn- och ungdomspsykiatrin

BUP är en specialistmottagning och erbjuder rådgivning, behandling och utredning för dig som är under 18 år, till exempel neuropsykiatrisk utredning.

De erbjuder olika sorters behandling, som rådgivande samtal, psykopedagogiska insatser, läkemedelsbehandling, gruppbehandlingar, familjeinsatser och psykologisk behandling.

Du får hjälp även för lättare problem

På BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin, kan du få hjälp både om du har lindrigare psykisk ohälsa eller om du har svårare problem.

Vanliga orsaker till kontakt med BUP är:

oro och ångest
nedstämdhet och depression
problem kring mat, sömn och stress
beteende och uppförandeproblem
problem i familjen
upplevelser av skrämmande händelser och kriser
ätstörningar
självskadebeteende
koncentrationssvårigheter
utredning och behandling av ADHD, autism och andra diagnoser

Hur söker jag hjälp hos BUP?

Vissa BUP-mottagningar kan du boka tid hos genom att logga in på 1177.se. Du kan också ringa och boka tid. Kontaktuppgifter till landets BUP-mottagningar finns på 1177.se.

Några BUP-mottagningar kräver att du har en remiss för att boka tid. Den kan du få på vårdcentralen.

Jobbigt i skolan?

Om du har problem som leder till att du fungerar sämre i skolan och om din vårdnadshavare samtycker kan en remiss skickas till BUP från skolan. Då måste du först vända dig till Elevhälsan genom din skola.

Källa: Psykiatri Skåne – skane.se, bup.se, 1177.se

Läs mer om hur det funkar hos BUP

Ungdomsmottagning – UMO

UMO är till för dig som är under 22 år. UMO kan drivas av regionen eller kommunen där du bor. UMO har fokus på vad som behövs för att du ska må bättre. Här kan du få hjälp med råd och stöd för att må bättre psykiskt men också råd för bättre fysisk hälsa och t ex preventivmedel.

Jag är under 18 år – vad får mina föräldrar veta från UMO?

Vilken information dina föräldrar eller någon annan som är din vårdnadshavare får, beror bland annat på hur gammal du är, vad det handlar om och vilket ansvar du själv kan ta för din hälsa. Du kan till exempel ofta be om skydd mot graviditet, testa dig för könssjukdomar eller prata om hur du mår utan att de behöver få veta.

Här är några exempel på hur det funkar:

Du har rätt att få veta om personalen måste berätta något för dina vårdnadshavare. Och du har rätt att få vara med och påverka när och hur de gör det.
Är du orolig för att dina vårdnadshavare ska få veta vissa saker? Säg det till personalen så ni tillsammans kan försöka hitta en bra lösning.
Personalen ska inte berätta saker för dina vårdnadshavare om det kan göra att dina vårdnadshavare kommer hota dig, straffa dig eller reagera på något annat sätt som kan vara farligt för dig.
Om du använder droger måste dina vårdandashavare som grundregel få veta det.

Källa: umo.se

Läs mer om hur det funkar på ungdomsmottagningar

Hur länge ska jag behöva vänta på att få hjälp i specialistpsykiatrin?

Avsnittet gäller både för dig som är under och för dig som är över 18 år.

Om den vård vid psykisk ohälsa som vårdcentralen, Elev- eller Studenthälsan eller ungdomsmottagningen erbjuder inte räcker till så finns specialistpsykiatri för både unga (BUP) och vuxna. Det finns öppenvård, där man går på dagtid, och slutenvård, där man är inlagd på en avdelning.

Där kan man också få utredningar av sitt mående, till exempel neuropsykiatrisk utredning kan du läsa i textboxarna lite längre ner på den här sidan.

Vårdgarantin

Är reglerad i lag och bestämmer hur länge du ska behöva vänta. Den ser olika ut för vuxna och unga inom specialistpsykiatrin. Garantin är en del av Hälso- och sjukvårdslagen.

För dig som är vuxen gäller vanlig vårdgaranti (alltså samma tidsgränser som för annan hälso- och sjukvård): du ska erbjudas en bedömning inom 90 dagar. Inom ytterligare 90 dagar ska behandlingen påbörjas – om vården bedömer att du behöver den.

För dig som är under 18 år är det Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som är specialistpsykiatrin. Här finns en målsättning om kortare väntetider. Målet är att du ska erbjudas en första bedömning inom 30 dagar och vänta som mest ytterligare 30 dagar för en fördjupad utredning eller behandling.

Vårdgarantin gäller inte alltid i praktiken

Det är inte alla regioner som kan hålla de väntetider vi beskriver ovan. Om vårdgarantin inte hålls ska du erbjudas vård på en annan mottagning än där du sökt vård. Du kan också erbjudas vård i en annan region.

Vissa län kan ha kortare väntetider än vad som bestämts i Vårdgarantin. I vissa län omfattas inte neuropsykiatrisk utredningar av vårdgarantin, och det kan bli längre väntetider.

Vad kostar vården?

Vanliga patientavgifter gäller för vård vid psykisk ohälsa – alltså de avgifter som gäller vid annan hälso- och sjukvård.

Neuropsykiatrisk utredning över 18 år

Du kan kontakta din vårdcentral för en remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning och där få en utredning. Du kan som vuxen också göra en så kallad egenanmälan till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning genom 1177. Om du redan har kontakt med en psykiatrisk öppenvårdsmottagning kan du be att få en utredning där.

Vad kan en utredning visa?

En utredning kan visa att du har en eller flera diagnoser. Det kan vara ADHD men också kanske andra neuropsykiatriska diagnoser. Hit räknas ADD, autismspektrumstörning, autism och Tourettes syndrom.

Utredningen kan också visa att svårigheterna beror på något annat än en neuropsykiatrisk diagnos.
En utredning kan ge både dig, närstående, skolan och andra förståelse för vad som är svårt för dig och vilka behov du har. Utredningen är till för att du ska få stöd och hjälp, oavsett om du har en diagnos eller inte.

Väntetid för att få utredning

Väntetiden är för neuropsykiatriska utredningar varierar i landet och reglerna ser olika ut i olika regioner.

I en del regioner ingår neuropsykiatriska utredningar i vårdgarantin. Vårdgarantin gäller för dig i den region där du är folkbokförd. Om neuropsykiatrisk utredning ingår i vårdgarantin där du bor ska du som vuxen kallas inom 90 dagar (för barn gäller 30 dagar).
Fråga på mottagningen du har kontakt med vilka regler som gäller just där du bor.
Källa: 1177

Sjukskrivning blir ofta aktuellt

Du kan ha rätt till sjukskrivning under din behandling i din utredning för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning om det är det bästa för dig. Läkaren gör en individuell bedömning. Det finns olika hjälpmedel och insatser du kan få för din funktionsnedsättning hos regionen när du är sjukskriven.

Du behöver sjukanmäla dig till Försäkringskassans redan första dagen om du blir sjukskriven. Det kan du göra genom Försäkringskassans självbetjäningstjänst.

Om du blir sjukskriven men inte har rätt till sjukpenning kan du få ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten. Du ska då visa att du sökt sjukpenning och visa ditt läkarintyg hos socialtjänsten.

OBS: Om du får avslag på sjukpenning ska du anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen första vardagen efter att du fått beskedet.

Källor: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

Neuropsykiatrisk utredning under 18 år

Första steget är att ta kontakt med hälso- och sjukvården, det kan vara vårdcentralen eller BUP – Barn och ungdomspsykiatrin. Det är den vården ska genomföra utredningen. Där ska du få tid för en bedömning. Det vanligaste när man är under 18 år är att det på BUP, barn– och ungdomspsykiatrin, som utredningen görs. Den kan också göras på BUMM, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, eller privata vårdgivare som samarbetar med regionen där du bor.

Om du inte har fått en remiss kan du söka dig till Elevhälsan, vårdcentralen eller direkt till BUP. Om du vill kan du be din vårdnadshavare om hjälp redan nu – för han eller hon kommer att behöva vara med i fortsättningen om du får en utredning.

Hur länge ska man vänta på en ADHD-utredning?

Vårdgarantin gäller inte i alla regioner. Under tiden som du väntar ska den som skickat remissen till en bedömning se till att dina problem inte blir värre.
Gäller vårdgarantin där du bor? Ring sjukvården och fråga. Om den gäller så är regeln att du som är under 18 år inte ska vänta mer än 30 dagar efter den inledande bedömningen. Den bedömningen ska du få inom 30 dagar.

Så här går ADHD-utredningen till

Utredningen brukar ta några veckor. Så här går det till:

Den som du har vänt dig till för att få en bedömning skickar en remiss till vården. Där ska de nu bedöma om du har ADHD.
Din vårdnadshavare kan kallas till ett samtal med en psykolog för att se om informationen i remissen är riktig och hur du mår och fungerar just nu.
Sedan gör vården en bedömning om du behöver en utredning. Om man bestämmer att det behövs en utredning görs en vårdplanering tillsammans med dig och din vårdnadshavare. Därefter följer en intervju med vårdnadshavaren där psykologen frågar om din utveckling från det du var liten, vad som har fungerat bra och vad som har varit svårt.
Nästa steg är ett för ett möte med dig. Det sker på mottagningen. Det kan hända att de redan innan mötet har frågat dig om hur du upplever dina problem.
Nu ska du få information om vad som kommer att hända under utredningen. Under det här mötet ska psykologen och du också prata om vad som kan vara tecken på att du har adhd och du får också berätta om hur du ser på dina svårigheter.

Oftast behöver vården ta kontakt med skolan för att höra hur det fungerar för dig i skolan. För att kontakta skolan behöver de ha dina vårdnadshavares godkännande.
Läkarbesök. Både du och din vårdnadshavare träffar en läkare. Läkaren och psykologen ska efter besöket ställning till om du har ADHD. Både du och din vårdnadshavare får nu veta vad resultatet av utredningen blev. Om du har en ADHD-diagnos kan det hända att du erbjuds läkemedelsbehandling från vården.

Om vårdnadshavarna godkänner det så lämnar vården också information till skolan. Vården meddelar också alltid den som skickade remissen, till exempel elevhälsan (skolläkaren).
All vårdpersonal som arbetar på mottagningen har tystnadsplikt.

Arbetar du?

Läs mer om sjukskrivning i plusrutan alldeles ovanför denna: Neuropsykiatrisk utredning över 18 år.

Exempel på terapimetoder vid psykisk ohälsa på vårdcentral

KBT – Kognitiv beteendeterapi
Metoderna bygger på att du får hjälp att ändra ditt tankemönster och beteende. Här jobbar du intensivt med att ändra tankar och beteenden som har med ditt mående att göra. Den här behandlingen har prövats länge med gott resultat vid psykisk ohälsa.

MI – Motivational interviewing
Motiverande samtal är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling som hjälper dig att förändra din livsstil så att du kan må bättre. MI är också en behandling som kan användas vid samsjuklighet, alltså om du har problem med beroendeframkallande substanser och har andra psykiska problem samtidigt.

Exempel på terapi inom specialistvården

Om du får en remiss till specialistpsykiatrin kan det finnas ytterligare terapimetoder.

På psykiatrimottagningar inom specialistvården (allmänpsykiatrin) kan det finnas till exempel dessa två former:

Interaktionell och psykodynamisk terapi

Målet är detsamma som för KBT, att lösa ditt problem med ditt mående. Men här ligger fokus på att reda ut vad som har lett fram till att du mår som du gör. Terapin går ut på att bli medveten om varför sinnesstämningen har tagit över – en förutsättning för att lösa problemet är att förstå det. En terapeut hjälper dig att se orsakerna och att komma tillrätta med dem.

En skillnad mellan interaktionell och psykodynamisk terapi är att interaktionell terapi handlar mer om att lösa din nuvarande situation och här ser man i mindre utsträckning tillbaka i tiden. Interaktionell terapi sker i grupp.

Alla terapiformer vi beskriver ovan kan också ingå i behandling vid samsjuklighet.

Medicin vid psykisk ohälsa

Ibland kan medicinering vara ett stöd vid samtalsbehandling. Det kan också hända vid en krisreaktion att du behöver kortvarig behandling med till exempel lugnande medicin. Tänk då på att i första hand be om medicin som inte är beroendeframkallande.

Det finns psykiska sjukdomstillstånd där man behöver medicin under längre tider. Ibland hela livet, vid t ex psykisk funktionsnedsättning, som du kan läsa mer om i nästa avsnitt.

Hjälp på nätet med behandling mot psykisk ohälsa

Depression, ångest, ätstörningar, paniksyndrom, sömnproblem, social fobi och en lång rad andra psykiska problem kan man idag hitta internetbehandling för.

En del behandlingar sker bäst med samtidig medicinsk behandling, som vid tvångssyndrom.

Men det är inte alltid som mediciner behövs!

Internetbehandling passar inte alla. Du behöver för det första vara minst 16 år, eller 18 år för tvångssyndromen OCD och BDD, du ska ha konto för 1177:s e-tjänster, ha daglig tillgång till internet på dator, mobil eller surfplatta.

Du ska också ha tid att arbeta aktivt med din behandling återkommande under 9 till 13 veckor. Det innebär att du bland annat behöver läsa 10-20 sidor text per vecka och göra ett antal övningar.

Vem lämpar sig internetbehandling inte för?

Det är inte lämpligt för dig som mår mycket psykiskt dåligt, har läs- eller skrivsvårigheter, har svårigheter med svenska språket eller befinner dig utomlands mer än två veckor under behandlingen.
Källa: Region Stockholm

Tips om stöd online

BUP finns i hela Sverige för dig som är under 18 år och mår dåligt, ibland även online. BUP Skåne är ett exempel.
Det finns ungdomsmottagningar online.
MUM – Mottagningen för unga män: Oavsett var du bor i Sverige kan du prata med någon på MUM online om du mår dåligt. Finns för dig mellan 18 år och 30 år som identifierar dig som kille eller man.

Studerar eller jobbar du?

Studerar du kan du söka hjälp hos Elevhälsan eller Studenthälsan. Företagshälsan kan hjälpa till om du arbetar.

Elevhälsan
Hit kan du gå om du går i grundskolan eller gymnasiet. Elevhälsan kan erbjuda medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser i skolan. Här arbetar kuratorer, sköterskor och läkare främst förebyggande.
De ska stödja din utveckling mot målet med din skolgång. De ska samverka med hälso- och sjukvård eller socialtjänst om du har behov av det. Elevhälsa finns också för dig som går i anpassad skolgång av olika slag, till exempel anpassad gymnasieskola.
Studenthälsa
Studenthälsan finns för att hjälpa dig som studerar på universitet eller högskola med frågor som handlar om ditt liv som student; stress eller oro, sömnproblem, problem med alkohol eller narkotiska medel – bekymmer som påverkar din möjlighet att må bra under dina studier och klara dina utbildningsmål.

Här finns samtalsstöd och rådgivning. Personalen är läkare, sjuksköterskor, psykologer och psykiatriker. De erbjuder inte rehabilitering vid skadligt bruk beroende, men de kan råda dig om var du kan få rätt hjälp. OBS! Du kan bli avstängd från studier om du har narkotikaproblem som stör undervisningen. Mer information finns på Stockholms universitets studenthälsa. Studenthälsan är lagstadgad i högskoleförordningen och ska finna på alla högskolor och universitet.
Om du arbetar
En del arbetsplatser har en företagshälsa du kan vända dig till för att få stöd. Företagshälsan fokuserar på att förebygga, utreda och åtgärda så kallad arbetsrelaterad psykisk ohälsa.

Källor: uu.se, su.se, ki.se, skolverket.se, mynak.se

Kommunen kan ge stöd om du har allvarlig psykisk ohälsa

Din kommun kan också hjälpa dig om du har det svårt. Det finns olika mottagningar och projekt där barn och ungdomar kan få hjälp.

Om du är mycket sjuk ökar antalet insatser som du kan behöva. Kommunen har ett särskilt ansvar som du kan lösa mer om på nästa sida om psykisk funktionsnedsättning. Det gäller så klart också om du är vuxen.

Har du dessutom ett beroendeproblem eller problem med skadligt bruk? Läs mer här på kraftverket.org. Om kommunens hjälp till dig som har svår psykisk ohälsa kan du också läsa mer i nästa avsnitt – Psykisk funktionsnedsättning.

Om du är mycket sjuk kan du behöva tvångsvård

Du har rättigheter också när du är i tvångsvård för psykisk ohälsa. Lär om rättigheter under och över 18 år enligt LPT, Lagen om psykiatrisk tvångsvård, och i rättspsykiatrisk vård enligt LRV – också för personer under och över 18 år.

Här finns broschyrerna också på engelska för personer under 18 år.

Tips på föreningar som du kan vända dig till

attention.se – Riksförbundet Attention riksorganisation för kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

autism.se – Autism arbetar med att sprida kunskap, påverka beslutsfattare och skapa mötesplatser

friskfri.se – Frisk & Fri – Riksföreningen Mot Ätstörningar

hbtqstudenterna.se – studentförening för HBTQ-frågor

maskrosbarn.org – för barns rätt till en trygg uppväxt

nsph.se – Nationell samverkan för psykisk hälsa (samlar många föreningar inom olika psykiatriska diagnoser)

rfsl.se – Riksförbundet för sexuellt likaberättigande

rsmh.se – Riksförbundet för social och mental hälsa

schizofreniförbundet.se – Schizofreniförbundet arbetar för ökad kunskap om schizofreni och liknande psykossjukdomar samt de funktionsnedsättningar som sjukdomen för med sig

sverigesfontanhus.se – psykosocial arbetsinriktad rehabilitering

tryggabarnen.org – stöttar unga som lever i eller har växt upp i familj där det finns skadligt bruk/beroende

verdandi.se – kamratstöd och hjälp vid myndighetskontakter

Andra länkar

Killar.se – en trygg webbplats för dig som är kille
Snorkel.se – en webbplats om ungdomspsykiatri
Storasyster.org – en webbplats om stöd vid sexuella hot, tvång och övergrepp
Tjejzonen.se – stödorganisation för unga tjejer av tjejer
Umo.se – webbplats med kunskap om kroppen, sex, relationer, psykisk hälsa, alkohol och droger, självkänsla och mycket annat
Boujt.se – Barn- och ungdomsjouren på teckenspråk

Jourtelefoner

Hjälplinjen 1177 tel: 1177
Bris.se tel: 116 111
Friends tel: 08 – 545 519 90
Självmordslinjen Mind tel: 901 01
Jourhavande medmänniska tel: 08 – 702 16 80
Kyrkanssos.se tel: 0771 – 800 650
Kvinnofridslinjen tel: 020- 50 50 50

Stöd vid psykisk ohälsa

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk ohälsa och funkis