Dina rättigheter som patient

Du har rätt till inflytande över den vård och behandling du får. Precis som inom socialtjänsten ska sjukvården planera och genomföra vården i samråd med dig.

Hälso- och sjukvårdslagen, HSL,  har som ett viktigt mål att alla som bor i Sverige ska få vård på lika villkor. Vården ska vara god och säker och stämma överens med den samlade kunskapen som finns inom vården. Patientlagen ger också ännu tydligare rätt till information och delaktighet i din vård.

 

Rätt att välja och rätt att säga nej?

Du har rätt att välja behandlingsform om det finns flera alternativ. Du har så klart laglig rätt att inte ta emot vård, och att avbryta en behandling.  Men om du använder narkotika och inte vill ta emot hjälp alls så riskerar du att få tvångsvård, som LVU.

 

Rätt till bra och säker vård

Det finns flera lagar och författningar som ytterligare stärker din rätt till bra och säker vård. Socialstyrelsen har också skrivit särskilda riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Det är råd till hälso- och sjukvård och socialtjänst om hur en bra beroendevård bör fungera. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård.

Du har som patient rätt till:

  • vård av god kvalitet
  •  ett gott omhändertagande
  • omtanke och respekt
  •  information och medinflytande i din behandling
  • att personalen följer sekretessen
  • att vara delaktig i beslut som rör din vård

 

Du har rätt till information:

  • om ditt hälsotillstånd
  • om det finns olika alternativ till vård
  • om vad som står i din journal (det kan göras undantag om du till exempel är mycket deprimerad).

 

Om din journal

Du kan begära att din journal från hälso- och sjukvården spärras så att bara den enhet du går hos eller har besökt kan se innehållet i din journal. Du måste kontakta varje enskild vårdenhet för att begära journalspärr. Att hindra att polis och domstol tar del av innehåll i journaler som beskriver allvarliga brott går däremot inte.

Du kan begära att få göra egna anmärkningar i din journal och i undantagsfall göra ändringar i anteckningar som gjorts av vårdgivaren.

Om du är missnöjd med vården

Om du anser att du blivit felbehandlad har du möjlighet att få dina klagomål prövade.

Kontakta den mottagning där du fick behandling

Kontakta i första hand den mottagning eller verksamhet där du fick vård eller behandling. Du kan också kontakta patientnämnden i din region.

 

Patientnämnden i din region

Hit kan du vända dig om du har problem i kontakt med vården. De kan hjälpa dig i dialogen med vården. Det gäller all offentligt finansierad hälso- och sjukvård, oavsett om den drivs av kommun, region eller privata företag. Du har rätt till tolk i kontakten med patientnämnden. Du kan vända dig dit kostnadsfritt.

Inspektionen för vård och omsorg – IVO

Vissa händelser kan du anmäla till IVO, men först ska du ha kontaktat verksamheten där du fick vård eller patientnämnden.

Diskrimineringsombudsmannen eller polisen

Du kan också anmäla händelser till Diskrimineringsombudsmannen eller polisen, om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.

FAKTA

Kan jag låta bli att ta emot vård?

Unga som använder droger kan inte helt neka vård. När ett barn söker hälso- och sjukvård är grundprincipen vårdnadshavarnas ansvar för sina barn. Det betyder att vårdnadshavare som regel har rätt att vara med i besluten om du som är under 18 år får hälso- och sjukvård.

Det finns regler om att vård ska ges med patientens samtycke och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Men vem är det som ska samtycka? Enligt en viktig lag som kallas Föräldrabalken är det vårdnadshavarna.

I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska egentligen allt större hänsyn tas till barnets synpunkter och önskemål. Även i Patientlagen (2014:821) och barnkonventionen anges att barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Men att använda droger tar i praktiken bort mycket av ditt självbestämmande. När det handlar om narkotika så kontaktas alltid socialtjänsten och det är mycket viktigt att du tar emot vård!

När en ung person använder narkotika eller olagliga läkemedel är det så allvarligt att det ofta blir tvångsvård, LVU, om den unge inte vill ta emot frivillig vård.

 

Vem betalar för din sjukvård?

I de flesta regioner är sjukvård kostnadsfri upp till 20 år i den öppna sjukvården – alltså om du inte ligger på sjukhus. I en del regioner är det 18 år som gäller. Dina vårdnadshavare står för kostnaderna när du är omyndig.

För ungdomar är det oftast kostnadsfritt att ligga på sjukhus. I vissa regioner finns en kostnad om du hunnit fylla 18 år. Ett besök på vårdcentral kostar då 275 kr, på närakut 375 kr om du inte har högkostnadsskydd. Besök på ett akutsjukhus kan kosta något mer.

Akutbesök på akutsjukhus innebär en patientavgift även för unga under 18 år.

Obs! Du kan ändå alltid besöka vården, även om du inte har pengar just då. Då får du en räkning i stället.

 

Vad ingår i högkostnadsskyddet för vård?

Högkostnadsskyddet gäller i öppen hälso- och sjukvård, alltså när du inte är inlagd på sjukhus. Det kan till exempel vara besök hos allmänläkare eller sjuksköterska på en vårdcentral.

Högkostnadsskyddet 2025 är 1450 kr för öppen vård för ett år.

Detta ingår:

  • vård på en klinik som drivs av regionen
  • privat vård som har avtal med din region, alltså är offentligt finansierad
  • avgifter för vård som du får i annan region än där du bor ingår också i högkostnadsskyddet

Vård kan vara besök hos läkare, sköterska, sjukvårdande behandling hos exempelvis sjukgymnast, kurator, psykolog och viss tandvård.

 

Uteblivet besök ingår inte i högkostnadsskyddet

Om du inte kommer till en bokad tid i vården så kostar det 400 kr. Om du är under 18 år måste dina vårdnadshavare betala – annars får du betala själv. För att du ska slippa få en räkning gäller regeln att du behöver boka av tiden senast fyra timmar före det planerade besöket. Privata vårdgivare kan sätta egna tidsgränser, även om de har avtal med regionen.

 

Högkostnadsskydd för mediciner med mera

Det finns ett högkostnadsskydd också för mediciner. För unga upp till 18 år är de flesta receptbelagda läkemedel emellertid kostnadsfria.

Också hjälpmedel, resor till och från sjukvård och ”sjukresor” omfattas av särskilda högkostnadsskydd. (Du behöver kontakta sjukreseenheten i din region innan du reser!)

 

Rätt till tolk

Precis som i kontakten med socialtjänsten har du rätt till tolk i kontakt med vården och i alla myndighetskontakter (SFS 2017:900).

Är du asylsökande?

För dig som väntar på beslut om permanent uppehållstillstånd gäller särskilda bestämmelser om vård.

Asylsökande barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma sjukvård och tandvård som andra barn som bor i Sverige.

Om du är över 18 år gäller att du har rätt till akut sjuk- och tandvård och annan vård som inte kan vänta.

FAKTA

Om du är gravid eller har barn

Om du är gravid eller har barn ska du få snabb hjälp. Mödravården och barnavården har stora möjligheter att hjälpa dig. För många har väntan på ett nytt litet liv blivit det som gjort att man klarat att sluta med narkotika.

Vänd dig till mödravården eller socialtjänsten så fort du vet att du är gravid och behöver hjälp att sluta använda narkotika!

 

Mödravård, barnavård och socialtjänst kan hjälpas åt

Inom mödravården har man speciell kompetens. Du ska också få hjälp att må bra själv under din graviditet, inte bara att vara drogfri. Här vårdar man både dig och ditt barn. På många håll samarbetar mödravården, barnavården och socialtjänsten i familjecentraler. (Om man inte redan samarbetar så kontaktas socialtjänsten om du är gravid och har problem med droger.)

Att vänta barn och inte klara av att sluta använda droger ökar risken för att du ska bedömas behöva tvångsvård.

 

Om du har barn görs alltid en orosanmälan

Om du har barn och använder droger kommer läkaren eller sjukvårdspersonalen du vänder dig till att göra en orosanmälan till socialtjänsten angående ditt problem. Det är för ditt barns skull, men också för att du ska få stöd som förälder.