Hälso- och sjukvården ska erbjuda oss som bor i Sverige vård vid sjukdom, men hälso- och sjukvårdslagen är ingen rättighetslag. De ska prioritera de personer som har störst behov av vård och det är läkarna som bedömer behovet. Det innebär att du inte kan kräva att få den hjälp du tycker att du behöver. Men vården är skyldig att hjälpa dig utifrån deras bedömning och prioritering.

Hälso- och sjukvården har ansvar att erbjuda vård för beroendeproblem, till exempel:

• den akuta vården för abstinensbehandling
• komplicerade abstinensbehandlingar
• psykiatisk vård
• all form av annan sjukvård

Om du har annan psykiatrisk diagnos samtidigt med ditt skadliga bruk eller beroende kallas det samsjuklighet, förut dubbeldiagnos. Då brukar hälso- och sjukvården ha en viktig roll.

All avgiftning kräver inte sjukhusvård

Minde svåra abstinensbehandlingar, av till exempel cannabis, amfetamin eller lägre doser av beroendeframkallande läkemedel, kan du göra i öppenvård. Du behöver alltså inte alltid ligga inlagd på sjukhus.

Abstinensbehandling i öppenvård brukar vara en mottagning med läkare eller sjuksköterska som har särskild utbildning. Behandlingen anpassas efter hur ditt beroende eller skadliga bruk ser ut. Det kan handla om mediciner och/eller att du lämnar urinprov.

Enbart abstinensbehandling räcker inte

Enbart abstinensbehandling i sig räcker inte som rehabilitering. Du kan begära samtalsstöd hos kommunen om det inte finns samtalsstöd inom hälso- och sjukvården under tiden du får din abstinensbehandling.

Att bara gå till en läkare eller sköterska och lämna urinprov är för de allra flesta inte heller tillräckligt för att klara att behålla drogfriheten. Det finns många sorters behandlingar för att stötta dig när du ska bli drogfri.

När är det nödvändigt att vara inlagd på sjukhus?

Om du har tagit höga doser, blandat droger eller är i fysiskt dålig kondition kan en abstinens bli riskabel. Då är det bäst att ligga på sjukhus för att klara abstinensen när du slutar med narkotika. Det beror på att du kan behöva både mediciner och annan omvårdnad. Kommunen har inte i uppdrag att ge abstinensbehandling.

Det kan också handla om fler besvär än de rent kroppsliga. Det är väldigt vanligt med problem med ångest och svårigheter att sova.
I vissa fall kan abstinensen också innebära en risk att hamna i en psykos. Då räcker det inte med att besöka en mottagning på dagtid, även om det finns bra öppenvård där du bor.

Hur länge man behöver vara kvar på sjukhuset är förstås väldigt individuellt. En del regioner har speciella kliniker för beroendevård med sjukavdelningar.

Det kan finnas abstinensmottagningar i flera kommuner inom ett län. För att se hur det är organiserat där du bor: sök på beroendevård och ditt hemlän på 1177.se.

Så här kan det gå till när du söker in på en beroendeklinik

• När du kommer till akuten får du prata med personal om varför ni har kommit till kliniken. Om du inte är myndig pratar man också med dina vårdnadshavare. Man ställer frågor om hur du använt alkohol eller droger. Ni pratar också om din livssituation i stort och hur ni har det i familjen.
• Du får träffa en läkare som undersöker dig och pratar med dig om hur du mår. Du erbjuds också att lämna ett urinprov som skickas på analys.
• Om läkaren bedömer att du behöver stanna för vård så erbjuds du en plats på klinikens heldygnsvård

Om du är påverkad och kommer in akut

Om du är påverkad av droger kan du också komma till en akutmottagning. Det kan vara med ambulans, polis eller en närstående. Du får då stanna kvar på sjukhuset för tillsyn tills du är opåverkad.

När du blivit bättre pratar ni om vad som hänt och du får träffa en läkare som bedömer om du kan åka hem eller om du ska erbjudas att stanna kvar i heldygnsvård.

Efter ett akutbesök erbjuds återbesök

Efter ett akutbesök erbjuds du oftast ett återbesök där du kan ställa frågor och få svar på prover, om du lämnat prover. Vid återbesöket försöker ni komma fram till vilken fortsatt vård eller stöd som skulle passa bäst för dig.

På sjukhuset kan du förbereda dig för nästa steg

Om du är kvar längre tid på sjukhus är det härifrån som du nu behöver börja planera för hur du ska kunna må bättre. När du är patient på sjukhuset kan du tillsammans med socialtjänsten börja prata om en plan för din fortsatta vård.

Under 18 år?

Om du inte är myndig så kontaktar sjukhuset utöver dina vårdnadshavare också socialtjänsten – så du behöver inte göra det själv. Men det är jätteviktigt att du är med i planeringen av din vård. Om du är omyndig har dina föräldrar en roll i den fortsatta kontakten med socialtjänsten och hur ni kan göra en bra plan. Planeringen kan börja redan på sjukhuset.

Över 18 år och har kontakt med soc?

Om du är myndig kan du också begära hjälp av sjukhusets personal att ta kontakt med din handläggare om du inte orkar själv. Om det redan finns en vårdplan med socialtjänsten kan nu från sjukhuset förbereda dig för nästa steg, till exempel att åka iväg på behandling. Socialtjänsten har ett ansvar för att planen ska följas noggrant.

Källor: mariaungdom.se, socialstyrelsen.se