Lämna sidan nu
Jag har fyllt 20 år
Jag är under 20 år

Narkotika och läkemedel – under 20 år

Vad handlar den här sidan om?

Vad är beroende?

Varför man blir beroende kan bero på många olika saker. Hur du mår och hur du har vuxit upp är sådant i miljön som kan spela in. Ärftlighet kan också ha betydelse. Man vet idag att till exempel stresshormoner ökar känsligheten i kroppens belöningssystem – det vil säga de funktioner i hjärnan som gör att du känner att du mår bra. Att känna sig mycket stressad kan till exempel göra att du löper större risk än vanligt att utveckla problem med droger.

 

Ett beroende kan ta olika lång tid att utveckla

Ett beroende kan också ta olika lång tid att utveckla. Och det kan vara olika svårt att ta sig ur. Man vet att vissa droger är lättare att bli beroende av än andra. Det gäller substanser som alkohol, tobak och narkotiska preparat. Det här gäller självklart vare sig du köper alkohol eller narkotika illegalt, på systemet eller får ett recept av din läkare.

Men gemensamt för alla som utvecklat ett beroende är att hjärnans belöningssystem förändrats. Hjärnan blir, skulle man kunna säga, kidnappad. Den har blivit van vid drogen och har utvecklat ett ”drogminne”. För många blir därför enda utvägen ur ett beroende att helt sluta med den narkotika som man blivit beroende av.

 

När vet jag om jag är beroende?

Inom vården skiljer man på hur mycket och ofta man använder narkotika. Man kan se det som en trappa där det nedersta steget är lätt att kliva ner från. Det översta steget – ett beroende – kan det vara mycket svårt eller omöjligt att klara sig tillbaka från utan hjälp.

Beroende är ett allvarligare tillstånd än skadligt bruk. Det har gått längre. Ett obehandlat beroende får förr eller senare konsekvenser för den drabbade på livets alla områden – fysiskt, psykiskt och socialt.

Var du befinner dig i den här trappan ska vara vägledande för vilken vård du erbjuds, både på sjukhusens beroendekliniker och om du söker hjälp inom socialtjänsten.

 

Riskbruk, skadligt bruk eller beroende?

Riskbruk

Korta perioder av användning utan konsekvenser. Det här leder i normala fall inte till att du behöver uppsöka vård, men innebär att du ligger i riskzonen att utveckla ett beroende. *)

*) Eftersom det är olagligt att använda narkotiska preparat som du inte fått genom din läkare betraktas allt bruk av sådan narkotika som skadligt bruk.

Skadligt bruk

Skadligt bruk är en psykiatrisk diagnos i WHOs, Världshälsoorganisationens, klassifikationssystem som kallas ICD-10. Här beskriver man upprepad användning av narkotika under det senaste året som framkallar skador på den fysiska och psykiska hälsan.

Skadligt bruk används som en diagnos när skador uppträtt men när kriterierna för beroende inte uppfylls (alltså vid färre än tre beroendekriterier nedan).

Beroende

Enligt ICD-10 menas en grupp fysiologiska, beteendemässiga och kognitiva (tankemässiga) fenomen, där användningen av drogen får en mycket högre prioritet av individen än andra beteenden som tidigare haft större betydelse.

Om du svarar ja på minst tre av de följande sju frågorna har du utvecklat ett beroende.

  1. Ett starkt behov(sug) eller tvång att inta drogen/medicinen
  2. Svårigheter att kontrollera hur mycket narkotika du tar
  3. Du behöver mer av substansen för att uppnå rus
  4. Tilltagande ointresse för andra saker än att inta substansen.
  5. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.

Olika narkotiska preparat och dess skadliga effekter

Cannabis

Marijuana är torkade växtdelar av Cannabis Sativa och hasch är kåda från blommorna. Hascholja är extraktion av hela växten med hjälp av lösningsmedel.

Skadliga effekter:

Kan ge försämrat korttidsminne, inlärningssvårigheter, försämrad motorik och balans. Svårigheter att planera långsiktigt, försämrad initiativförmåga och ineffektivitet. Ökad risk för panikångest, psykoser, förvirringstillstånd och nedstämdhet.

 

Centralstimulerande medel (CS)

Till den gruppen hör amfetamin, kokain, crack, khat, koka, metamfetamin och katinoner

Skadliga effekter:

Ökad risk för andningsförlamning, plötslig död, epileptiska anfall, klåda, ångest, sömnstörningar, paranoida tankar, synhallucinationer, nedstämdhet med självmordstankar, dåliga tänder, avmagring. Vid amfetaminanvändning kan det uppstå motoriska tics – ofrivilliga ryckningar i armar och ben eller ansiktsmuskulatur som inte försvinner när man slutar ta drogen. Risk för smitta av hepatit B, hepatit C och hiv vid delning av sprutor.

 

Opioider

Till gruppen hör heroin, morfin, morfinderivat som oxikodon, kodein, opium, tramadol, fentanyl och fentanylanaloger, metadon och buprenorfin mm.

Morfin, opium och kodein framställs av opiumvallmon medan andra opioider framställs syntetiskt.

Skadliga effekter:

Stor risk för överdos som kan ge plötslig andningsförlamning och död. Risk för smitta av hepatit B, C, hiv vid delning av injektionsverktyg. Långvarig användning påverkar stressystemet så att det skadas och kan leda till kronisk stress. Livsstilen och risken att bli utslagen ur samhället ökar risk för påtaglig psykisk och fysisk ohälsa.

 

Ecstacy

Till gruppen hör MDMA, MDA m fl

Skadliga effekter:

Hallucinationer, ångest, nedstämdhet, irritabilitet, psykoser, hypomani och mani. Ökad risk för ofrivilliga ryckningar och skakningar, tandgnissling, muskelstelhet, höjd temperatur, rodnad, kallsvettning, förvirring etc

 

Lugnande och sömngivande läkemedel

En grupp lugnande och sömngivande läkemedel (bensodiazepiner) med beroendeframkallande egenskaper (narkotikaklassade).

Skadliga effekter:

Sämre förmåga att planera, sämre omdöme, sämre uppmärksamhet, svårighet att vara flexibel, svårigheter med förändringar, sämre motorisk uthållighet.

 

Hallucinogener

De kan vara syntetiskt framställda eller från växter/svampar.

Till gruppen hör LSD, psilocybin (från svampar), meskalin, m fl.

Skadliga effekter:

Vid psykisk instabilitet ökar risken för att ruset ska ge skrämmande, negativa upplevelser.

Då uppvisar individen stark ångest, paranoia, panikkänslor mm. I vissa fall kan upplevelser av rus återkomma lång tid efter intag.

 

Dopningsmedel

Läs särskilt avsnitt på kraftverket.org (LÄNK).

Problem med alkohol?

Alkoholproblem har vi valt att inte ta upp som enskilt problem i just de här texterna på vår hemsida, utan de finns i en särskild text här på kraftverket.org (LÄNK).

Men det är mycket vanligt med problem med både narkotika och alkohol. Till exempel har 80 procent av de som söker vård hos Maria-mottagningar för ungdomar cannabisbruk som huvudproblem, men de kan också ha problem med alkohol. 9 procent är där för att de främst dricker för mycket alkohol.

Beroende eller skadligt bruk av flera narkotiska preparat – med eller utan alkoholkonsumtion – är ett allvarligt hot mot hälsan. Det kräver ofta både psykologisk och medicinsk vård för att komma ur.

Länk till

Farliga och ”ofarliga” droger

Man har tidigare talat om ”tunga” droger och ”lätta” droger, där till exempel heroin benämndes som en ”tung” drog och cannabis som en ”lättare” drog. I Sverige gör vi inte längre den skillnaden.  Om du har erfarenhet av olika sorters narkotika kan det kännas främmande att prata om all narkotika som lika farlig.

 

Olika personer reagerar olika

Det är omöjligt att på förhand veta vilket narkotiskt preparat som man har extra stor känslighet för. Det handlar snarare om hur mycket och ofta du använder narkotika och om hur du tar narkotikan. Olika personer reagerar olika och dessutom kan ett skadligt bruk av t ex cannabis vara mycket farligt, på samma sätt som annan narkotika. Det är ju den drog som du fastnat på som var den farligaste för dig!

 

Vad menar man med tungt missbruk?

Inom socialtjänsten betecknas all användning av narkotika som missbruk oavsett om man har utvecklat beroende eller inte. Med tungt missbruk menar man antingen dagligt eller nästan dagligt intag av narkotika eller att man injicerat narkotika vid minst ett tillfälle under det senaste året.

Inledning
Att hitta rätt vård