Att hitta ”rätt” vård

Särskilt i början av drogfriheten kan du behöva ta hjälp från flera håll. Det kan handla om kontakt både med socialtjänsten, beroendevården och med självhjälpsgrupper eller någon annan klientrörelse.

I takt med att du klarar att hålla dig drogfri blir behovet av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens alternativ mindre. Till sist klarar du dig förhoppningsvis helt utan dem. Då kan den hjälpsgrupp eller klientrörelse du ”hittat hem i” bli viktig och få en stor roll i både ditt sociala liv och din drogfrihet.

 

Alternativ till gruppstöd

En hel del behandlingar för vuxna i socialtjänsten handlar om att träffas i terapigrupper. Men att samtala i grupp passar inte alla. Många upplever det som jobbigt eller omöjligt att prata öppet om sitt skadliga bruk eller beroende med andra.

Ett alternativ kan då vara att välja en husläkare som du känner förtroende för, eller annan vårdpersonal som har tid att lyssna – till exempel en kurator i vården eller socialsekreterare eller annan rådgivare hos kommunen.

På en vårdcentral kan man också hjälpa dig med medicinsk kontroll, som urinprov, om du känner att det underlättar för dig att hålla dig drogfri.

Annars finns det förstås många olika sorters privat terapi att välja mellan. Men det kräver en plånbok som tillåter det.

 

En bra fritid är ett viktigt stöd

Till sist klarar du dig förhoppningsvis helt utan stöd. Då kan föreningslivet eller andra fritidsaktiviteter få en stor betydelse för att du ska fortsätta att vara drogfri och kunna utvecklas fri från beroende.

Du kan läsa mer om olika vägar till en bra och konstruktiv fritid genom engagemang i till exempel klientrörelser och Kraftverket workshop här på kraftverket.org.

 

Drogfriheten först

Du behöver ju inte bestämma dig på en gång. Början av drogfriheten är ofta en period när man prövar sig fram tills man hittar den form av stöd som fungerar bäst för en själv.

När du har läst de här avsnitten har du fått en bild av några av de alternativ som finns. Krokig eller rak, den väg som du hittar till att må bra utan narkotika eller illegala läkemedel är en bra väg!

 

Vad kan samhället hjälpa till med?

Det finns hjälp att få hos både hos kommunens socialtjänst och hälso- och sjukvården.

Kommunerna ansvarar genom socialtjänsten för att hjälpa dig att sluta använda droger. Det här regleras i Socialtjänstlagen – SoL. SoL är en ramlag. Det betyder att den är tolkningsbar och ger utrymme för individuella bedömningar.

Men när det gäller din rätt att få hjälp att komma ifrån ditt skadliga bruk eller beroende så finns det en rättighetsparagraf i SoL  – kap 5 § 9 – och du kan överklaga socialtjänstens beslut i domstol om du får nej.

Hälso- och sjukvården har ansvar för abstinensbehandling (avgiftning), vård för läkemedelsberoende och psykiatri. Man ansvarar också för underhållsbehandling vid opioidberoende med Suboxone, metadon eller Subutex.

Sjukvården arbetar enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och Socialstyrelsens föreskrifter. Du kan inte överklaga i domstol om du till exempel inte får den vård du vill ha i tid. Men sjukvården har ändå stora skyldigheter att hjälpa dig. Och när du väl är patient har du många rättigheter.

I både Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen betonas att det är viktigt med frivillig vård – så långt möjligt. Om det är akut får de inte neka att ta emot dig.

 

Vill du veta mer om behandling hos socialtjänsten och sjukvården?

Vi har beskrivit vad just socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan hjälpa till med i särskilda avsnitt längre ner här på kraftverket.org. Det finns också andra avsnitt som handlar om hjälp från socialtjänsten eller sjukvården vid användning av beroendeframkallande läkemedel, dopning, alkohol, lustgas och spel om pengar.

Kriminalvårdens roll

Kriminalvården har också ett ansvar för att förebygga återfall i brott. En förutsättning är att fängelserna är drogfria – en förutsättning för att klienter ska kunna sluta med sitt skadliga bruk.

De har tre behandlingsprogram som rör skadligt bruk och beroende – ett som drivs i grupp, ett individuellt och ett för personer som är spelberoende. Också du som sitter i anstalt omfattas av de principer och rättigheter som beskrivs i den här informationen.

Men idag är överbeläggning på anstalter ett faktum och personalbrist gör att verksamheterna inte alltid når sina mål när det gäller behandlingsalternativ.

Tvångsvård

I de här texterna beskriver vi exempel på rättigheter om du har problem med narkotika, läkemedel eller dopning, men det finns också situationer när det kan bli fråga om tvångsvård. Det gäller om du har problem som innebär att du kan vara en fara för dig själv eller andra.

FAKTA

Missbrukare – diagnos eller skällsord?

I Sverige är användning och all befattning med narkotika olaglig. Allt användande betraktas som skadligt bruk. Det här gäller också om du använder narkotikaklassade läkemedel på ett otillåtet sätt, till exempel genom att gå till olika läkare eller köper tabletter illegalt – på gatan eller på nätet. Man kan säga att en oönskad effekt av hur lagstiftningen ser ut är att man kan bli betraktad som kriminell mer än som en person som behöver hjälp.

Idag betraktar vi ordet missbruk som ett för hårt ord för den som är drabbad. Hälso- och sjukvården har bytt ut mot det nya begreppet skadligt bruk. Inom hälso- och sjukvården skiljer man också på skadligt bruk och beroende – det är två olika diagnoser.

Däremot finns ordet missbruk kvar i en del lagtexter och på många hemsidor. Därför har vi också med ordet missbruk i en del av texterna i den här sammanställningen, men bara när vi använder källor där ordet finns kvar.

Hur stora problem du har ska vara avgörande för vilken insats du behöver. Begär att få veta vilka alternativ som finns inom din region och din kommun! Du kan alltid ringa och be om råd anonymt, eller be en släkting eller vän hjälpa dig att fråga. Du kan också vända dig till en frivilligorganisation för att få råd och stöd.