Mer om rättigheter hos socialtjänsten
Det här säger lagen
Socialtjänsten i din kommun ska erbjuda insatser till den som behöver stöd eller vård för att komma ifrån ett skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar.
Så står det i socialtjänstlagen, SoL (Kap 13 § 10), och det är också här som det står att socialtjänsten ska samråda med dig innan det bestäms vilka frivilliga insatser som behövs för att du ska få hjälp.
Din socialsekreterare ska väga in vad du själv tycker är viktigt och vad du kan göra på egen hand för att förbättra din situation. Här på kraftverket.org får du många tips om vård som du kan få och om vad du kan göra själv för att nå förändring.
När du söker vård från socialtjänsten så är din vårdplan en viktigt grund, och den tas fram tillsammans med dig. Socialtjänsten ska också följa upp planeringen och se till att den fungerar i samarbete med dig.
Vem får veta att jag är i behandling?
Ingen obehörig får veta att du är i behandling. Det gäller sekretess runt personuppgifter i socialtjänsten och hos privata vårdgivare som kommunen köper tjänster av.
Behandlingshemmet (HVB-hemmet) har däremot kontakt med den som står för din behandling – ”uppdragsgivaren” – till exempel arbetsgivaren eller socialtjänsten. Behandlingshemmet har skyldighet att lämna uppgifter om återfall till socialtjänsten. Om arbetsgivaren har betalat så håller behandlingshemmet kontakt med dem.
Viktiga exempel på när det inte råder sekretess
Sedan den 1 december 2025 gäller att myndigheter kan dela mycket mer information sinsemellan än tidigare — till exempel socialtjänst, skola, polis, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen kan utbyta uppgifter om det finns misstanke om brott eller fusk.
Sekretess för känsliga vårduppgifter är i stort sett fortsatt skyddad — vårdhistorik, journaler och liknande omfattas inte av den generella delningen.
Informationen får inte spridas godtyckligt. Varje delning av uppgifter kräver att myndigheten – i det här fallet socialtjänsten – gör en bedömning och ser att samhällets behov överväger skyddet för dig som individ.
Kan personalen begära urinprov/drogtest?
Det kan hända att socialsekreteraren vill att du lämnar urinprov som en del i vårdplanen. Men man kan inte kräva det. Däremot kan du t ex inte få vård på en enhet som kräver drogfrihet.
Om du inte vill lämna urinprov, diskutera det med din handläggare och försök att komma fram till en överenskommelse som ni båda kan acceptera. Många tycker å andra sidan att urinprov är ett bra stöd i behandlingen.
Du har däremot ingen anledning att acceptera att urinprov är den enda insats som sätts in för att du ska hålla dig drogfri. Överklaga om du får avslag när du ber om annan hjälp.
Kan man söka hjälp anonymt?
Både kommuner och regioner har rådgivning som du kan ta del av helt anonymt per telefon. Du kan naturligtvis också ringa till en annan kommun eller annan region än där du bor. Om du inte vet var du kan vända dig för denna sorts rådgivning kan du vända dig till droghjalpen.se, leta på 1177.se eller fråga Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hur det ser ut där just du bor.
Men om du vill ha behandling eller ta del av andra rättigheter i vården går det emellertid inte att i längden vara anonym!
Det förekommer också öppna mottagningar i samarbetet mellan sjukvården och kommuner i ett län. Kontakta din kommun för att höra hur det ser ut där du bor. Till kommunen kan också du som är kompis eller anhörig till någon med drogproblem vända dig med dina frågor.
Finns det risk att hamna i polisregister genom socialtjänsten?
Sedan den 1 december 2025 gäller att myndigheter kan dela mer information sinsemellan än tidigare. Till exempel socialtjänst, skola, polis, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen kan informera varandra om det finns misstanke om brott eller fusk.
Sekretess för känsliga vårduppgifter är i stort sett fortfarande kvar — sjukvårdsjournaler och liknande omfattas inte av den generella delningen.
Polisen får också begära ut uppgifter från socialtjänsten om dig, om du inte är misstänkt för brott som ge minst ett års fängelse och uppgifterna om dig behövs för brottsutredningen (10 kap § 18 OSL).
Källor: Socialstyrelsen.se, lagen.nu, skr.se
FAKTA
Ny socialtjänstlag!
Socialtjänsten stöttar dig när du har problem med narkotika eller andra beroenden.
Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft som ska göra socialtjänsten ännu mer:
- förebyggande
- lättillgänglig
- kunskapsbaserad.
På sikt vill man kunna hjälpa till mycket tidigare med olika problem, att erbjuda mer ”tidiga insatser” som det kallas.
Men förändringar införs stegvis. Om du vill veta hu långt arbetet kommit i din kommun – kontakta dem! Resultatet kommer också att se lite olika ut i olika kommuner. I vissa kommuner kommer man att kunna får stöd under en tid utan att först behöva ett särskilt beslut (biståndsbeslut), men inte i alla.
Om två kommuner inte kommer överens
Om två kommuner bråkar om var du hör hemma ska Inspektionen för vård och omsorg avgöra vilken kommun som ska ta sig an ditt ärende (SoL 29 kap 11 §). Det är din faktiska situation som ska ligga till grund för beslutet. Dina önskemål ska också vägas in. Du som alla andra har rätt att flytta.
Om du byter vistelseort under en pågående utredning får din gamla kommun inte släppa dig. Den kommun som påbörjat din utredning är tvungen att slutföra den och bestämma vad du ska få hjälp med. Den kommun du vistas i ska också hjälpa till att ta fram uppgifter för att ditt ärende ska fullföljas. Ingen av kommunerna får vägra att lösa frågan.
Fram tills man löst frågan om vem som ska ha det långsiktiga ansvaret för dig, så är det den kommun där du vistas som har det akuta ansvaret när du är i kommunen.
Vistelsebegreppet finns bland annat i Socialtjänstlagen kapitel 29 § 4: ”Om det uppkommer behov av insatser för en enskild under en tillfällig vistelse i en kommun, ansvarar den kommunen (vistelsekommunen) för insatser som behövs i akuta situationer.” Läs mer i kapitlet Bra att veta om bostad.
Källa: Socialstyrelsen
FAKTA
Socialtjänst och regioner kan samarbeta i öppenvårdsmottagningar
I större kommuner har man ibland gemensamma mottagningar för öppenvård. Där kan det finnas:
- abstinensbehandling i öppenvård (öppenvård: vård där man inte är inskriven på en avdelning)
- mottagning för samtal, i grupp eller individuellt
- medicinsk vård
- personal som kan göra sociala och medicinska utredningar
- stöd vid återfall
Ibland kan det också finnas psykiatrisk vård, alltså läkare som kan hjälpa till om du är deprimerad eller har en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos som till exempel ADHD. Läs mer under avsnittet Om samsjuklighet, som handlar om när man både har problem med droger och annan psykisk ohälsa.
På de här mottagningarna kan man jobba ihop över gränserna mellan myndigheterna för att du ska få olika sorters hjälp. Hör dig för hos din kommun om den här vårdmöjligheten finns där du bor!
De som arbetar på sådana mottagningar har dock tystnadsplikt: Kommunens personal och sjukvårdens personal får inte samarbeta i ditt ärende om du inte vill. Undantag gäller om de anser att du behöver tvångsvård, eller om det handlar om barn som riskerar att fara illa – se sidan Om du har barn i slutet av kapitlet.
På vissa håll förekommer också på dessa mottagningar rådgivning för dig som vill vara anonym eller som är vän eller anhörig till någon som har problem med skadligt bruk eller beroende.
OBS: Du kan alltid vända dig till kommunen för telefonrådgivning anonymt!
Den här sidan tar upp:
- Det här säger lagen
- Vem får veta att jag är i behandling?
- Kan de begära urinprov/drogtest?
- Kan man söka hjälp anonymt?
- Finns det risk att hamna i polisregister genom socialtjänsten?
- Om två kommuner inte kommer överens
- Socialtjänst och regioner kan samarbeta i öppenvårdsmottagningar

