Dina rättigheter som patient
Du har rätt till inflytande över den vård och behandling du får. Precis som inom socialtjänsten ska sjukvården planera och genomföra vården i samråd med dig.
Hälso- och sjukvårdslagen har som ett viktigt mål att alla som bor i Sverige ska få vård på lika villkor. Vården ska vara god och säker och stämma överens med den samlade kunskapen som finns i vården. Patientlagen ger också ännu tydligare rätt till information och delaktighet i din vård.
Du har rätt att välja behandlingsform om det finns flera alternativ. Du har rätt att inte ta emot vård, och att avbryta en behandling. Undantag gäller förstås för tvångsvård, som LVM.
Det finns flera lagar och författningar som ytterligare stärker din rätt till bra och säker vård. Socialstyrelsen har också skrivit särskilda riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Det är råd till hälso- och sjukvård och socialtjänst om hur en bra beroendevård bör fungera. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård.
Du har som patient rätt till:
- vård av god kvalitet
- ett gott omhändertagande
- omtanke och respekt
- information och medinflytande i din behandling
- att personalen följer sekretessen
- att själv vara delaktig i beslut som rör din vård
Du har rätt till information:
- om ditt hälsotillstånd
- om det finns olika alternativ till vård.
- om vad som står i din journal (det kan göras undantag om du till exempel är deprimerad).
Mer om din journal
Du kan begära att din journal från hälso- och sjukvården spärras så att bara den enhet du går hos eller har besökt kan se innehållet i din journal. Du måste kontakta varje enskild vårdenhet för att begära journalspärr. Att hindra att polis och domstol tar del av innehåll i journaler som beskriver allvarliga brott går däremot inte.
Du kan begära att få göra egna anmärkningar i din journal och i undantagsfall göra ändringar i anteckning som gjorts av vårdgivaren.
Källor: HSL, LVM, 1177.se, Patientlagen, 3 kap. 8 § PDL (Patientdatalagen)
Vårdens riktlinjer
Riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Det finns särskilda nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. I dessa beskrivs vilka metoder som enligt vetenskapen fungerar bäst. De ska ses som en vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med skadligt bruk eller beroende. De är till för att vården ska bli bättre och att utbudet ska vara mer lika i olika delar av landet. Verksamheten ska bedrivas med stöd av kunskap om vilka metoder och tekniker som är mest effektiva, både ur patientens/klientens synvinkel och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Du kan läsa riktlinjerna på Internet: www.socialstyrelsen.se (sök på ”Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård”). På Sveriges kommuner och regioner har man tagit fram ett vård- och insatsprogram, VIP missbruk och beroende, som stöd för vårdgivarna på regional och lokal nivå – läs mer på SKR:s hemsida (https://www.vardochinsats.se/missbruk-och-beroende/).
Samsjuklighet vid skadligt bruk och beroende – vid ADHD och autism samt vid depression och ångestsyndrom
Socialstyrelsen har också tagit fram riktlinjer för ADHD och autism, samt riktlinjer för depressions- och ångestsyndrom. Läs mer om dessa på socialstyrelsen.se.
Som vi tidigare skrivit i avsnittet ”Samsjuklighet” är det vanligt med en eller flera psykiatriska diagnoser eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vid skadligt bruk och beroende. För att ta reda på hur det är i ditt fall behöver du få en utredning av psykiatrin i din region för eventuell ångestsyndrom eller depression. För ADHD och autism behöver man göra en särskild neuropsykiatrisk utredning (Läs mer om detta under psykisk ohälsa).
Om du blir akut sjuk och behöver råd eller hjälp
Genom att slå 112 till SOS Alarm kan du larma både genom telefonsamtal och sms. Du får hjälp med tolk om du behöver det vid telefonsamtal.
Sjukvårdsrådgivning 1177
Sjukvårdsrådgivning 1177 omfattar sjukvårdsrådgivning för regionerna. Du kan ringa 1177 var du än befinner dig i landet och bli kopplad till rätt sjukvårdsrådgivning.
Här finns information på flera språk
På telefonlinjen 1177 finns sjuksköterskor som talar andra språk än svenska. Fråga om de kan hjälpa dig att hitta personal som talar ditt språk och som är i tjänst när du ringer. Om det inte finns någon på rådgivningen som kan något språk som du behärskar – be om hjälp med samtalet från någon i din omgivning.
Du kan ringa anonymt
Till 1177 kan du ringa anonymt, men de ser om du ringer från en region som inte ingår i centralen och kan då koppla dig vidare till rådgivningen i din region.
FAKTA
Om du är missnöjd med vården
Om du anser att du blivit felbehandlad har du möjlighet att få dina klagomål prövade.
Kontakta den mottagning där du fick behandling
Kontakta i första hand den mottagning eller verksamhet där du fick vård eller behandling.
Du kan också kontakta patientnämnden i din region.
Patientnämnden i din region
Hit kan du vända dig om du har problem i kontakt med vården. De kan hjälpa dig i dialogen med vården. Det gäller all offentligt finansierad hälso- och sjukvård, oavsett om den drivs av kommun, region eller privata företag. Du har rätt till tolk i kontakten med patientnämnden. Du kan vända dig dit kostnadsfritt.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Vissa händelser kan du anmäla till IVO, men först ska du ha kontaktat verksamheten där du fick vård eller patientnämnden.
Diskrimineringsombudsmannen eller polisen
Du kan också anmäla händelser till Diskrimineringsombudsmannen eller polisen, om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.
Vem betalar för din sjukvård?
Du betalar själv, men om du har försörjningsstöd från socialtjänsten får du ersättning i efterhand för kostnader som omfattas av högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet innebär ett ”tak” för dina patientavgifter hos hälso- och sjukvården. Efter att du kommit upptill ”taket” får du frikort för ett år framåt räknat från den dag då du gjorde första besöket. Högkostnadsskyddet 2025 är 1450 kr för öppen vård för ett år.
Ett besök på vårdcentral kostar 275 kr, på närakut 375 kr om du inte har högkostnadsskydd. Besök på ett akutsjukhus kan kosta något mer.
Obs! Du kan ändå alltid besöka vården, även om du inte har pengar just då. Då får du en räkning i stället.
Vad ingår i högkostnadsskyddet?
Högkostnadsskyddet gäller i öppen hälso- och sjukvård, alltså när du inte är inlagd på sjukhus. Det kan till exempel vara besök hos allmänläkare eller sjuksköterska på en vårdcentral.
- vård på en klinik som drivs av regionen
- privat vård som har avtal med din region, alltså är offentligt finansierad
- avgifter för vård som du får i annan region ingår också i högkostnadsskyddet
Vård kan vara besök hos läkare, sköterska, sjukvårdande behandling hos exempelvis sjukgymnast, kurator, psykolog och viss tandvård.
Uteblivet besök och vistelse på sjukhus ingår inte
Om du inte kommer till en bokad tid i vården så kostar det 400 kr. För att slippa betala om du inte kan komma behöver du boka av tiden senast fyra timmar före det planerade besöket. Privata vårdgivare kan sätta egna tidsgränser, även om de har avtal med regionen.
Vårdavgiften per dygn på sjukhus är idag 130 kronor (2025), och den ingår inte i högkostnadsskyddet. Men också detta kan du få hjälp med från socialtjänsten om dina sammanlagda utgifter blir så höga att du hamnar under ”existensminimum”.
Högkostnadsskydd för mediciner mm
Också mediciner, hjälpmedel, resor till och från sjukvård omfattas av högkostnadsskyddet. (Du behöver kontakta sjukreseenheten i din region innan du reser!) För mediciner gäller att du betalar fullpris upp 1424 kr för ett år – sedan får du rabatt.
Källor, 1177.se, Socialtjänstlagen
Rätt till tolk
Precis som i kontakten med socialtjänsten har du rätt till tolk i kontakt med vården och i alla myndighetskontakter (SFS 2017:900).
Är du asylsökande?
För dig som väntar på beslut om permanent uppehållstillstånd gäller särskilda bestämmelser om vård. Grunden är att du har rätt till akut sjuk- och tandvård och annan vård som inte kan vänta.
FAKTA
Om du är gravid
Om du är gravid ska du få snabb hjälp.
Mödravården har stora möjligheter att hjälpa dig. Det finns inga säkra gränsvärden för vad som är riskabla doser för fostret. Det är därför förstås säkrast att vara helt drogfri under graviditeten.
För många har också väntan på ett nytt litet liv blivit det som gjort att man klarat att sluta med narkotika. Vänd dig till mödravården eller socialtjänsten så fort du vet att du är gravid och behöver hjälp att sluta använda narkotika!
Mödravård och socialtjänst kan hjälpa till!
Inom mödravården har man speciell kompetens. Du ska också få hjälp att må bra själv under din graviditet, inte bara att vara drogfri. Här vårdar man både dig och ditt barn. På många håll samarbetar mödravården, barnavården och socialtjänsten i familjecentraler. (Om man inte redan samarbetar så kontaktas socialtjänsten om du är gravid och har problem med narkotika.)
Att vänta barn och inte klara av att bryta sitt skadliga bruk eller beroende kan öka risken för att du ska bedömas behöva tvångsvård.
Källor: 1177.se, Socialtjänstlagen
Den här sidan tar upp:
- Dina rättigheter som patient
- Den här informationen har du rätt till
- Om din journal
- Om du blir akut sjuk
- Om du är missnöjd med vården
- Vem betalar för din sjukvård?
- Rätt till tolk
- Om du är gravid