Hälso- och sjukvården ska erbjuda invånarna vård vid sjukdom, men hälso- och sjukvårdslagen är ingen rättighetslag. De ska prioritera de personer som har störst behov av vård och det är läkarna som bedömer behovet. Det innebär att du inte kan kräva att få den hjälp du tycker att du behöver – men vården är skyldig att hjälpa dig utifrån deras bedömning och prioritering.

Hälso- och sjukvården har ansvar att erbjuda vård för beroendeproblem, till exempel:

• den akuta vården för abstinensbehandling
• komplicerade abstinensbehandlingar
• all form av annan sjukvård

Om du har annan psykiatrisk diagnos samtidigt med ditt skadliga bruk eller beroende – samsjuklighet.

 

All abstinensbehandling kräver inte att du ligger på sjukhus

Abstinensbehandling ansvarar hälso- och sjukvården för, men du behöver inte alltid ligga inlagd på sjukhus. Minde svåra abstinensbehandlingar, av till exempel cannabis, amfetamin eller lägre doser av beroendeframkallande läkemedel, kan du göra i öppenvård. Den kan finnas både inom sjuk vården och kommunen.

Det brukar vara en mottagning med läkare eller sjuksköterska som har särskild utbildning för abstinensbehandling. Behandlingen anpassas efter hur ditt beroende eller skadliga bruk ser ut. Det kan handla om mediciner och/eller att du lämnar urinprov.

Enbart abstinensbehandling i sig räcker inte som rehabilitering. Du kan begära samtalsstöd hos kommunen om det inte finns inom hälso- och sjukvården under tiden du får din abstinensbehandling. Att bara gå till en läkare eller sköterska och lämna urinprov är för de allra flesta inte heller tillräckligt för att klara att behålla drogfriheten.

 

När är det nödvändigt att vara inlagd på sjukhus?

Ibland kan det vara bäst att ligga på sjukhus för att klara abstinensen när du slutar med narkotika. Om du tagit höga doser, blandat droger eller är i fysiskt dålig kondition kan en abstinens bli riskabel och du behöver mediciner och annan omvårdnad. 

Det kan också handla om fler besvär än de rent kroppsliga. Det är väldigt vanligt med mer eller mindre svåra problem med ångest och svårigheter att sova. I vissa fall kan abstinensen också innebära en risk att hamna i en psykos. Då räcker det inte med att besöka en mottagning på dagtid, även om det finns bra öppenvård där du bor. Hur länge man behöver vara kvar på sjukhuset är förstås väldigt individuellt. En del regioner har speciella kliniker för beroendevård med sjukavdelningar.

För att se hur det är organiserat där du bor: sök på beroendevård och ditt hemlän på 1177.se.

 

Du kan ha rätt till vård i annat län

Om du behöver specialiserad vård som saknas i din region kan du pröva att hänvisa till Vårdgarantin. Genom den finns möjlighet att få hjälp med en planerad abstinensbehandling i annat län. Det kan också handla om andra problem som påverkar dina möjligheter att sluta använda narkotika, till exempel ätstörningar eller trauman.

Det kostar inget extra, utöver vanliga patientavgifter, utan din hemregion betalar för vården när man har bestämt att du ska få den.

 

OBS: Du har alltid rätt att få akut vård i det län där du befinner dig, även om du inte bor där.

Bor du där det inte finns en beroendeklinik med vårdavdelning?

Bor du där det inte finns en beroendeklinik med vårdavdelning? När det handlar om fysiskt akuta problem ska ditt närmaste akutsjukhus ta emot dig.

När det handlar om komplicerade abstinens-behandlingar, som behöver längre sjukhusvistelse, är det psykiatrin i din region som har ansvar för behandlingen: Efter att du fått hjälp med de akuta problemen på en akutavdelning kan du alltså komma vidare till en psykiatrisk avdelning.

Om du inte behöver abstinensbehandling och det saknas en avdelning för beroendevård kan det hända att du får komma till en psykiatriavdelning på en gång.

 

Varför psykiatrin?

Att psykiatrin har ansvaret för beroendevård inom hälso- och sjukvården betyder inte att dina problem i första hand skulle vara psykiska. Men psykiatrin har ansvar att ta hand om problem som kan uppstå under en abstinens.

Som vi tidigare nämnt så finns det inte i alla län särskilda beroendeavdelningar inom psykiatrin. Men där de finns så tillhör beroendeavdelningarna psykiatrin.

Du har förstås samma rätt att få stöd att fortsätta att planera din vård från en allmänpsykiatrisk avdelning som från en beroendeavdelning. Också härifrån kan du följa en behandlingsplan om du redan har en sådan, eller börja en planering med socialtjänsten.

Du kan också påbörja en planering av vidare beroendevård inom hälso- och sjukvården som tar vid när du ska skriva ut från avdelningen, till exempel samtalskontakt utifrån vad som erbjuds i ditt län och hur dina behov ser ut.

Källor: Socialstyrelsen.se, Region Stockholm, skr.se, 1177.se

 

Så här kan det gå till när du söker in på en beroendeklinik

”Ankomstsamtal”
Du tas emot av personal för ett ankomstsamtal. Samtidigt brukar man ta puls och blodtryck och göra en bedömning av ditt tillstånd. Du får blåsa för att man ska se om du har druckit och eventuellt lämna urinprov. Men även om du är mycket dålig kan man fråga om du har någon plan på att söka hjälp för att kunna hålla dig drogfri när du kommer ut från sjukhuset och om du har kontakt med socialtjänsten.

En läkare undersöker dig
Du får träffa en läkare som går igenom hur du mår. Läkaren ska avgöra om du ska bli inskriven på kliniken och om du behöver några mediciner.

Tillnyktringen
Om du är påverkad börjar det med tillnyktringen. Om det finns särskild avdelning för detta kan du bli kvar där i ett eller flera dygn. Under tiden tar man reda på om du behöver komma till en vårdavdelning för längre sjukhusvård, eller om det finns alternativ utanför sjukhuset som kan fungera.

Avdelning för abstinensbehandling/avgiftning
Det här kallas ofta för ”Avgiftningen”. Om du behöver stanna på sjukhuset så är det här som själva abstinensbehandlingen sker efter att du ”nyktrat” till. Hur länge du behöver vara här handlar om vilken/vilka narkotiska preparat du ska få ur kroppen, hur mycket du tagit, och hur ditt fysiska och psykiska tillstånd är.

Här försöker man reda ut vilket hjälpbehov du har. Har du ett skadligt bruk eller har du hunnit bli beroende? Beroendeläkare arbetar ofta med intervjuer enligt till exempel ASI-formulär och diagnosmanualer som ICD 10 för att du ska få rätt diagnos.

På sjukhuset kan du förbereda dig för nästa steg
Om du är på sjukhus för att du har ett stadigvarande problem med användning av narkotika är det viktigt att du nu börjar planera för hur du ska kunna må bättre. När du är patient på sjukhuset kan du tillsammans med socialtjänsten börja diskutera en vårdplan, läs mer om vårdplan på kraftverket.org.

Det kan också hända att hälso- och sjukvården har bra alternativ till hur din vård kan se ut efter att du lämnat sjukhuset, till exempel stödsamtal eller mediciner eller både och – utefter dina behov. Om du har arbete kanske du också behöver planera med din arbetsgivare – om du vill att arbetsgivaren ska känna till din situation.

Om det redan finns en vårdplan med socialtjänsten kan du ägna dig åt att förbereda dig för nästa steg, till exempel att åka iväg på behandling. Socialtjänsten har ett ansvar för att planen ska följas noggrant. Du kan begära hjälp av sjukhusets personal att ta kontakt med din handläggare om du inte orkar själv.

Om du inte vill kontakta socialtjänsten finns det andra vägar. På många beroendekliniker finns information om frivilligorganisationer, brukarrörelser och självhjälpsgrupper att vända sig till i närheten, som du kan läsa mer om i slutet av det här avsnittet om narkotika, läkemedel och dopning.

 

Ibland kan arbetsgivaren hjälpa till

Alla arbetsgivare är inte intresserade av att behålla eller rehabilitera personer som har skadligt bruk eller beroende av narkotika – de ser detta som ett brott mot anställningen eftersom det är kriminellt att använda droger.

Men en del arbetsgivare väljer att följa intentionen i arbetsmiljölagen och erbjuder dig rehabilitering. Om du är anställd har din arbetsgivare ett ansvar att möjliggöra rehabilitering.

En arbetsgivare som har tillräckliga resurser kan köpa behandling till dig som kan ta vid till exempel efter en abstinensbehandling på sjukhus. Du vet bäst hur det brukar fungera på din arbetsplats. Kanske finns en bra företagshälsovård som du kan vända dig till? Ofta är det bra att din arbetsgivare får veta hur det står till.

Men du är som grundregel inte tvungen att visa varför du är sjukskriven. Du kan – om det inte på ditt arbete avtalats bort i kollektivavtal (2§ 1991:1047 Lagen om sjuklön) – stryka över diagnosen i ett sjukintyg om du är orolig för din anställning.

Och det finns ingen lag som kräver att din arbetsgivare ska betala för behandling. Eftersom det är olagligt att använda narkotika finns risk att du förlorar din anställning. Tala med socialtjänsten om alternativ till vård. Socialtjänsten kan i princip inte kräva att du kopplar in din arbetsgivare, om du motsätter dig det.

Om du behöver stöd eller råd i kontakt med jobbet, ring facket om du är medlem där!

Läs mer om arbetsgivarens ansvar.

 

Hälso- och sjukvården kan ha egna alternativ efter abstinensbehandlingen

Är det hälso- och sjukvården eller socialtjänsten som kan ge den hjälp som du tycker att du behöver? Ta reda på hur det ser ut där du bor! Det som är närmast kanske inte alltid är det du letar efter, men att vården finns nära dig kan vara viktigt för att bygga en långsiktig drogfrihet. Det ska ju fungera i vardagen också.

Precis som det finns öppenvårdsmottagningar i många kommuner finns det också beroendemottagningar i regioner som bedriver öppenvård. Här kan du gå i dagbehandling i grupp eller enskilt som leds av en terapeut eller psykolog. De kan vara ett alternativ till kommunens behandlingar.

 

Om du vill ha vård som bara är för tjejer

Det kan också finnas speciella program för kvinnor/tjejer inom hälso- och sjukvården. Du kan prata med din husläkare för att få veta vad som finns i din region på 1177.se eller ringa till ett större sjukhus.

 

Om du tillhör HBTQI+

Idag finns ingen beroendevård som har spetskompetens för dig som tillhör HBTQI+.

Men bortsett från den vård som finns för unga inom hälso- och sjukvårdens beroendevård och psykiatri kan du vända dig för stödsamtal till RFSL för att tala mer allmänt om hur du mår om du till exempel varit utsatt för kränkningar eller våld.

Målgruppen här är hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta hbtq-personer är välkomna.

Du kan också läsa mer om särskilt stöd i hälso- och sjukvården om du är ung och har frågor om din könsidentitet här på kraftverket.org bland våra brevfrågor.

 

Om du har barn

Om du har barn kommer läkaren eller sjukvårdspersonalen du vänder dig till att göra en orosanmälan till socialtjänsten angående ditt problem så att barnet kan få stöd – och även du som vårdnadshavare.

Du kan läsa mer om stöd och skyldigheter när du har barn längre fram i de här avsnitten om narkotika, läkemedel och dopning.

 

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan samarbeta

Om det skulle behövas – och du vill – finns det förstås möjlighet för dig och din behandlare att koppla in socialtjänsten för annan hjälp. Då kan du be om en SIP, Samordnad individuell plan.

En LVM-anmälan kan göras till socialtjänsten av din läkare. En anmälan kan också göras av socialsekreterare eller en nära anhörig. LVM står för Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Socialtjänsten utreder då om du behöver tvångsvård för ditt skadliga bruk/beroende. Om man tycker det går anmälan vidare för prövning i förvaltningsrätten.

Det är förvaltningsrätten som beslutar, men man går ofta på socialtjänstens linje. LVM förutsätter att du är till skada för dig själv eller någon annan.

 

Om din husläkare upptäcker att du behöver hjälp

Det kan också hända att din läkare märker att du har problem med narkotika. Hälso- och sjukvården ska arbeta för tidig upptäckt av problem med narkotika och alkohol. Det gäller också om du söker vård för andra problem än narkotika. Man jobbar med olika modeller av ”screening” där man ställer frågor om dina alkohol- eller narkotikaanvändning.

Om läkaren har upptäckt problemet och informerat dig om det ska han eller hon hjälpa dig vidare i vården. Antingen genom information eller en remiss till specialistvård. Normalt sett ska din läkare kunna kontakta beroendespecialister på ett större sjukhus för att se till att du får hjälp och hur ni ska gå vidare.

 

Om du studerar

Elevhälsan och Studenthälsan kan vara en brygga över till specialiserad vård, men de kan inte ge behandling för skadligt bruk eller beroende. Elevhälsan finns som stöd om du går på gymnasiet (även förlängda studier) och Studenthälsan om du studerar på högskola eller universitet). Tänk på att du kan stängas av från studier om du har narkotikaproblem som stör undervisningen!

Vi beskriver mer om stöd du kan få när du studerar på kraftverket.org.

 

Urinprov – när blir det aktuellt?

Om du söker frivilligt till hälso- och sjukvården kan behandlande läkare vilja att du lämnar urinprov om det behövs för den medicinska behandlingen. Han/hon vill se att det inte finns risker att en medicin ”krockar” med det narkotiska preparat som du tagit själv.

Om du befinner dig på sjukhus för en abstinensbehandling vill man av medicinska skäl kunna följa hur drogens koncentration i ditt blod sjunker. Man vill också vara säker på att du inte tillför kroppen droger som kan äventyra din hälsa under sjukhusvistelsen, särskilt i kombination med den medicin som du kan få på avdelningen.

 

Droger mot droger

Mediciner kan behövas som en del i abstinensbehandlingen. Din behandlande läkare kan konsultera en beroendeklinik, om du ska göra abstinensbehandlingen i öppenvård inom en del av sjukvården som saknar beroendespecialisering.

Om du ligger på avdelning under abstinensen kan du få vissa läkemedel under tiden som narkotikan går ur kroppen. Det är för att du ska slippa symtom som kan vara både farliga och jobbiga att ta sig igenom.

 

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende

Att få underhållsbehandling vid opioidberoende (opiater) kan ibland vara nödvändigt. Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) kombinerar läkemedelsbehandling med psykologisk, psykosocial behandling eller psykosocialt stöd.

LARO ska vara individuellt anpassad, och insatserna som ingår i behandlingen ska ges med utgångspunkt från dina behov och med respekt för ditt självbestämmande och din integritet. Mediciner som man då kan få är t.ex. Suboxone.

Förutsättningarna för att få behandlingen
För att du ska kunna ordineras läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende ska du som regel ha fyllt 20 år. Den patient som ordineras läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende ska av den läkare som ordinerar behandlingen bedömts ha ett opioidberoende sedan minst ett år.

Den läkare som ordinerar läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende ska ha specialistkompetens i psykiatri eller beroendemedicin.

Behandlingsprocessen i LARO kan delas in i fem faser:

• Vägar in till bedömning och behandling
• Utredningsfas
• Inledande behandlingsfas
• Stabiliserad behandlingsfas
• Avslut av LARO

Källa: Socialstyrelsen.se

 

Läkemedelsassisterad behandling vid neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och ADD

Om du har fått diagnosen ADHD eller ADD kan du, efter en tids drogfrihet, ha möjlighet att få mediciner som Concerta eller Ritalin mot dina problem. Bara vissa läkare har rätt att ordinera medicinerna.

Själva diagnosen ADHD eller ADD ställs i regel efter utredning inom psykiatrin, eller annan specialiserad verksamhet inom sjukvården.

ADHD är en engelsk förkortning som betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder. En person med ADHD kan ha problem med bland annat impulskontroll, rastlöshet och stresskänslighet. För flickor och kvinnor kan symtomen se annorlunda ut, och kan vara svårare att upptäcka.

ADD  är en förkortning av det engelska Attention Deficit Disorder. Symtomen påminner om ADHD men innefattar inte hyperaktivitet eller överaktivitet. För den som både har ADHD eller ADD och skadligt bruk/beroende kan behandlingen vara en kombination av läkemedel och andra insatser. Också här gäller att för flickor och kvinnor kan symtomen se annorlunda ut, och de upptäcks ofta senare.

Om du ordineras medicin mot ADHD eller ADD bör du samtidigt erbjudas hjälp med till exempel boende och sysselsättning från socialtjänsten om du har behov av det.

Det finns inte tvingande regler för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska samarbeta på samma sätt som när det gäller läkemedel mot opiatberoende, men du har rätt att få hjälp från socialtjänsten om du behöver det. Be gärna din läkare att kontakta kommunen så att du får möjlighet till samordnat stöd ( till exempel SIP).

Du har också rätt till särskilt stöd från skola eller universitet om du studerar och har fått en diagnos. Läs mer om psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på kraftverket.org.

 

Källor: Socialstyrelsen.se, skr.se, vardhandboken.se, umo.se, Region Stockholm, smartpsykiatri.se