Mer om rättigheter hos socialtjänsten

Det här säger lagen

Socialtjänsten i din kommun ska aktivt sörja för att du får den hjälp du behöver för att komma ifrån ditt missbruk. Så står det i Socialtjänstlagen, SoL (Kap 5 § 9). Det är också här som det står att handläggaren ska samråda med dig innan det bestäms vilka insatser som behövs. Vidare står det i SoL att det både ska vägas in vad du själv tycker är viktigt och vad du kan göra på egen hand för att förbättra din situation.

Planen för vilken vård och hjälp du behöver ska tas fram tillsammans med dig – en vårdplan ska upprättas.

Socialtjänsten ska också följa upp planeringen och se till att den fungerar i samarbete med dig. Din handläggare ska ha den utbildning och erfarenhet som behövs för att ta hand om ditt ärende.

Om du är missnöjd med ett beslut kan du överklaga hos förvaltningsrätten.

 

Vem får veta att jag är i behandling?

Ingen obehörig får veta att du är i behandling. Det gäller sträng sekretess runt personuppgifter i socialtjänsten och hos privata vårdgivare som kommunen köper tjänster av.

Behandlingshemmet (HVB-hemmet) har däremot kontakt med den som står för din behandling – ”uppdragsgivaren” – till exempel arbetsgivaren eller socialtjänsten. Behandlingshemmet har skyldighet att lämna uppgifter om återfall till socialtjänsten. Om arbetsgivaren har betalat så håller behandlingshemmet kontakt med dem.

 

Kan de begära urinprov/drogtest?

Det kan hända att socialsekreteraren vill att du lämnar urinprov som en del i vårdplanen. Men man kan inte kräva det. Däremot kan du t ex inte få vård på en enhet som kräver drogfrihet.

Om du inte vill lämna urinprov, diskutera det med din handläggare och försök att komma fram till en överenskommelse som ni båda kan acceptera. Många tycker å andra sidan att urinprov är ett bra stöd i behandlingen.

Du har däremot ingen anledning att acceptera att urinprov är den enda insats som sätts in för att du ska hålla dig drogfri. Överklaga om du får avslag när du ber om annan hjälp.

 

Kan man söka hjälp anonymt?

Både kommuner och regioner har rådgivning som du kan ta del av helt anonymt per telefon. Du kan naturligtvis också ringa till en annan kommun eller annan region än där du bor. Om du inte vet var du kan vända dig för denna sorts rådgivning kan du vända dig till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Men om du vill ha behandling eller ta del av andra rättigheter i vården går det emellertid inte att i längden vara anonym!

Det förekommer också öppna mottagningar i samarbetet mellan sjukvården och kommuner i ett län. Kontakta din kommun för att höra hur det ser ut där du bor. Till kommunen kan också du som är kompis eller anhörig till någon med drogproblem vända dig med dina frågor.

 

Finns det risk att hamna i polisregister genom socialtjänsten?

Socialtjänsten ringer aldrig till polisen om narkotikaproblem som du söker frivilligt för. Det finns ingen orsak till det, även om det är olagligt att använda narkotika. Polisen får inte heller begära ut uppgifter från socialtjänsten om dig, om du inte är misstänkt för brott som ge minst ett års fängelse och uppgifterna om dig behövs för brottsutredningen (10 kap § 18C OSL).

Källor: Socialstyrelsen.se, lagen.nu, skr.se

Om två kommuner inte kommer överens

Om två kommuner bråkar om var du hör hemma ska Inspektionen för vård och omsorg avgöra vilken kommun som ska ta sig an ditt ärende. Det är din faktiska situation som ska ligga till grund för beslutet. Dina önskemål ska också vägas in. Du som alla andra har rätt att flytta. (SoL 2 kap 10–12§, Lag 2011:328).

Om du byter vistelseort under en pågående utredning får din gamla kommun inte släppa dig. Den kommun som påbörjat din utredning är tvungen att slutföra den och bestämma vad du ska få hjälp med. Den kommun du vistas i ska också hjälpa till att ta fram uppgifter för att ditt ärende ska fullföljas. Ingen av kommunerna får vägra att lösa frågan.

Fram tills man löst frågan om vem som ska ha det långsiktiga ansvaret för dig, så är det den kommun där du vistas som har det akuta ansvaret när du är i kommunen.

Vistelsebegreppet finns i Socialtjänstlagen andra kapitel, 1 §: ”Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.” Läs mer i kapitlet Bra att veta om bostad.

Källa: Socialstyrelsen

FAKTA

Socialtjänst och regioner kan samarbeta i öppenvårdsmottagningar

I större kommuner har man ibland gemensamma mottagningar för öppenvård. Där kan det finnas:

  • abstinensbehandling i öppenvård (öppenvård: vård där man inte är inskriven på en avdelning)
  • mottagning för samtal, i grupp eller individuellt
  • medicinsk vård
  • personal som kan göra sociala och medicinska utredningar
  • stöd vid återfall

Ibland kan det också finnas psykiatrisk vård, alltså läkare som kan hjälpa till om du är deprimerad eller har en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos som till exempel ADHD. Läs mer under avsnittet Om samsjuklighet, som handlar om när man både har problem med droger och annan psykisk ohälsa.

På de här mottagningarna kan man jobba ihop över gränserna mellan myndigheterna för att du ska få olika sorters hjälp. Hör dig för hos din kommun om den här vårdmöjligheten finns där du bor!

De som arbetar på sådana mottagningar har dock tystnadsplikt: Kommunens personal och sjukvårdens personal får inte samarbeta i ditt ärende om du inte vill. Undantag gäller om de anser att du behöver tvångsvård, eller om det handlar om barn som riskerar att fara illa – se sidan Om du har barn i slutet av kapitlet.

På vissa håll förekommer också på dessa mottagningar rådgivning för dig som vill vara anonym eller som är vän eller anhörig till någon som har problem med skadligt bruk eller beroende.

OBS: Du kan alltid vända dig till kommunen för telefonrådgivning anonymt!