Här följer en kort sammanställning av stöd som du kan ha rätt till om du har problem med att komma i arbete eller studier till följd av problem med droger och/eller psykisk ohälsa.

Här har vi listat några viktiga stöd du kan ha rätt till.

1. Aktivitetsersättning och sjukersättning

Aktivitetsersättning och sjukersättning är de två mer långvariga ersättningarna som Försäkringskassa kan betala ut. De betalas ut om du inte kan arbeta full tid. Det krävs att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Syftet med aktivitetsersättningen är inte bara att ge ekonomisk trygghet utan också att möjliggöra ett aktivt samhällsliv och ökad chans till arbete på sikt.

Regler för aktivitetsersättning
Beslut om aktivitetsersättning är tidsbegränsade. För att beviljas aktivitetsersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt minst ett år, och personen ska vara 19-29 år gammal. Ersättningen omprövas vart tredje år, men ofta varje år.

Under tiden med aktivitetsersättning kan det hända att du är i rehabilitering för att försöka få eller återfå arbetsförmåga. Ett av syftena med aktivitetsersättning är ju att du ska kunna utveckla din arbetsförmåga och närma dig arbetsmarknaden. Försäkringskassan samordnar insatserna.

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
Man kan också få aktivitetsersättning vid förlängd skolgång – om man behöver gå i skolan längre än vad som är vanligt. Då får man aktivitetsersättning istället för studiebidrag. Läs mer om stöd vid studier på kraftverket.org.

Regler för sjukersättning
Sjukersättning är en sista utväg – när inget annat fungerar. Beslut om sjukersättning gäller tills vidare. För att beviljas sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt.

Det krävs också att man tror att rehabilitering inte kan förbättra ditt tillstånd. Ersättningen ges till personer över 19 år som verkligen behöver det – att andra utvägar saknas.

2. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

När man är arbetssökande och deltar i något av arbetsförmedlingens program kan man få ersättning från Försäkringskassan. Det gäller till exempel om man deltar i Jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik och kallas aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.

Man söker för en månad i taget i efterskott, alltså när månaden har gått. För att inte bli utan ersättning måste man sköta sitt arbetssökande och följa den planering som gjorts tillsammans med arbetsförmedlingen, delta i möten och aktiviteter och lämna in en aktivitetsrapport varje månad.

Man ska vara över 25 år – är man mellan 18 och 24 år kallas det utvecklingsersättning, och det kan man få om man är med i A-kassan.

3. Arbetslivsinriktad rehabilitering

Insatser för dig som vill arbetsträna
Försäkringskassan har samordningsansvaret. De tar reda på vad du behöver och samordnar insatser från hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra som kan hjälpa till för att du ska kunna återgå i arbete eller söka arbete.

Du kan få sjukpenning eller rehabiliteringspenning under tiden du går i rehabilitering, men det kan även gälla aktivitetsersättning.

4. Kommunens försörjningsstöd

Om du flyttat hemifrån och inte har annat ekonomiskt stöd kan du få försörjningsstöd som du behöver ansöka om hos din kommun.

5. Samordningsförbund

Samordningsförbunden har under de senaste åren jobbat särskilt för unga med aktivitetsersättning (19-29 år). Här arbetar flera myndigheter tillsammans för att hjälpa dig som är sjukskriven eller arbetslös med rehabiliteringsinsatser. Målet är att du ska få stöd och rehabilitering så att du kan försörja dig själv. Ett viktigt mål är också att förhindra att du hamnar i kläm mellan olika myndigheter och insatser.

Som deltagare i samordningsförbund kan man ha olika typer av ersättningar beroende på sin problematik och ålder.

Verksamheten regleras i lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

6. Socialpsykiatri

Inom kommunens socialpsykiatri kan du ansöka om stöd om du är mellan 18 och 65 år och har psykisk funktionsnedsättning. Du kan få stöd i din vardag. Kommunen ansvarar för att vardagsgöromål, sysselsättning och boende ska fungera. Du kan då ansöka om hjälp enligt Socialtjänstlagen (SoL).
Regionen ansvarar för sjukvård och medicinering.

Stöd i hemmet – boendestöd
Om man har psykisk funktionsnedsättning och bor i egen bostad kan man ansöka om stöd hos kommunen. Stödet ska vara personligt anpassat och finnas under kortare eller längre perioder och ha olika omfattning. Boendestöd kan ibland vara ett alternativ till LSS-boende och är kostnadsfritt.

Sysselsättning inom socialpsykiatrin
Om man har psykisk funktionsnedsättning och inte arbetar eller studerar kan man delta i någon av socialpsykiatrins sysselsättningsverksamheter. Den är till för dig som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller som har andra svårigheter att delta i samhällslivet och vill leva som andra. Syftet med sysselsättningen är att bryta isolering, tillgodose dina behov av social samvaro, meningsfull vardag och främja din delaktighet i samhället. Det kan även vara arbetsförberedande syfte, till exempel om du vill börja arbeta.

Flera kommuner har också sysselsättningsverksamhet som inte kräver biståndsbeslut. Dit kan du komma och umgås med andra med möjlighet till kurser och aktiviteter och utflykter. Fråga din kommun om möjligheter där du bor!

Särskilt boende
Om man inte klarar sig med den hjälp man får hemma kan man ansöka om att flytta till särskilt boende.

Personligt ombud
är ett stöd för personer över 18 år med långvariga psykiska funktionsnedsättningar. Det finns i vissa kommuner – du kan ansöka om stödet, men det är inte reglerat i Socialtjänstlagen utan är frivilligt för kommunerna att erbjuda.

Källor: skolverket.se, funktionshindersguiden.se, arbetsformedlingen.se, forsakringskassan.se, finsam.se och kunskapsguiden.se