Vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta på att få kontakt med vården. Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.

Primärvården – din vårdcentral – skall erbjuda hjälp, antingen per telefon eller genom besök, samma dag som du hör av dig. Om du behöver medicinsk bedömning ska väntetiden vara högst 3 dagar.

Om du har fått en remiss av din läkare till specialistvård ska du få komma på ett första besök inom 90 dagar. Om specialistläkaren anser att du behöver specialistvård ska den inledas senast efter ytterligare 90 dagar.

Vården kan också ges i en annan region om det saknas alternativ där du bor. Vårdgarantikansliet i din region har uppgiften att hjälpa dig att få den vård som läkaren har beslutat om. De ska hjälpa dig att hitta en annan vårdgivare där vården kan erbjudas. Har din ansvariga läkare till exempel beslutat att du ska få abstinensbehandling och du inte kan få det i din egen region är grundregeln att du har rätt till hjälp där vården finns att få. Din hemregion ska stå för kostnaderna.

OBS! Inte alla län låter vårdgarantin gälla för neuropsykiatrisk utredning.

Garanti med problem

Bara en mindre del av regionerna följer ”vårdgarantin” i praktiken. Det drabbar patienter ur alla patientgrupper. Så gäller också för läkemedelsassisterad underhållsbehandling och abstinensbehandling. Men sedan flera år är vårdgarantin lag:

Enligt 9 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska patienter erbjudas en vårdgaranti. Den ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får:

1. kontakt med primärvården,
2. en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården,
3. besöka den specialiserade vården, och
4. planerad vård.

Lag (2018:554).

Om vårdgarantin inte uppfylls, ska patienten få vård hos en annan vårdgivare utan extra kostnad för patienten.

Du kan däremot inte gå till domstol i Sverige om du inte får vård – du har ingen ”rätt att bli patient”. Hälso- och sjukvårdslagen är ingen rättighetslag på samma sätt som Socialtjänstlagen. Det är läkaren som gör bedömningen i varje enskilt fall.

Källor: 1177.se, patientombudsmannen.se, HSL