Dopning – ett skadligt bruk som kan leda till beroende

Med dopning menas bruk av bland annat hormonpreparat för att öka musklernas styrka och volym. Hit hör anabola androgena steroider, testosteron, tillväxthormon och andra substanser med liknande effekter till exempel amfetaminliknande medel som Efedrin.

Dopningspreparat kan ge skador och påverka flera av kroppens organ, hormonsystemen rubbas och man kan få problem både med sexualitet och fertilitet. Även psykisk sjukdom kan bli en konsekvens. En del symtom kan bli permanenta.

Dopningslagen

År 1992 trädde Dopningslagen i kraft – Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel. Lagen reglerar hantering och bruk av syntetiska anabola androgena steroider, testosteron och dess varianter, tillväxthormon och kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron samt dess varianter eller av tillväxthormon.

Såväl bruk, innehav, försäljning, tillverkning och smuggling är förbjudet.

I likhet med narkotika är all hantering som inte gäller medicinska eller vetenskapliga ändamål straffbelagt, vilket även innefattar själva bruket. Maxstraffet för grovt dopningsbrott är sex års fängelse.

Smuggling av förbjudna dopningsmedel regleras enligt Lag (2000:1225) om straff för smuggling.

På Folkhälsomyndighetens hemsida finns en förteckning över vilka substanser som anses vara dopningsmedel enligt Dopningslagen.

Vård och stöd vid dopning

Personer med dopningsproblematik har oftast ett behov av vård och stöd från flera olika vårdspecialiteter t ex endokrinologi, psykiatri, kardiologi, dermatologi och ortopedi.

Din vårdcentral eller närmaste beroendemottagning kan samordna hjälpen för dig att komma ur ett skadligt bruk av dopningsmedel.

På kraftverket.org beskriver vi olika typer av vård vid skadligt bruk och beroende och vad som kännetecknar bra vård. Läs mer under ”Vad är bra vård?”

Mer läsning

Läs faktabladet om dopning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

Källor: Beroendecentrum Stockholm, can.se, 1177.se