Neuropsykiatrisk diagnos

I avsnittet närmast nedan fokuserar vi mycket på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är många unga som upplever att de mår dåligt psykiskt, men särskilt diagnoser som ADHD har ökat mycket under senare år.

Till neuropsykiatriska diagnoser räknas just ADHD, men också ADD, autismspektrumstörning, autism och Tourettes syndrom.

För att ta reda på om du har en neuropsykiatrisk diagnos görs först en första bedömning. En första bedömning kan öka förståelsen för dina svårigheter.

Om du är över 18 år vänder du dig till:

• vårdcentralen eller
• vuxenpsykiatrin

Om du är under 18 år till:

• vårdcentralen eller
• elevhälsa eller
• BUP

Du ska få stöd medan du väntar

Det finns stöd du kan få direkt. Ibland kan det vara tillräckligt, och du behöver inte gå igenom en neuropsykiatrisk utredning. I andra fall kan du också behöva en utredning. Då skriver din vårdkontakt en remiss för det.

Du kan få stöd i väntan på att göra en utredning. Du kan också få det stödet samtidigt som en utredning görs. Det den som skrev remissen som ska hjälpa dig så att dina besvär inte blir värre medan du väntar.

Riktlinjer från Socialstyrelsen som gäller ADHD eller misstänkt ADHD och autism är viktiga att känna till. De förespråkar tidigt stöd!

Olika typer av stöd under tiden

Du som är över 18 år kan få hjälp på en vårdcentral med råd, stöd eller psykologhjälp.

Är du under 18 år? För dig finns också hjälp att få i barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Det finns olika typer av stöd vid studier och arbete. Elevhälsan är ett bra stöd som du kan få om du går i grundskola eller på gymnasium. Studenthälsan finns för dig som går i högre studier.

Det finns också hjälpmedel som kan underlätta i vardagen. Det gäller stöd för planering, tid och påminnelser. Det kallas kognitiva hjälpmedel.

Källor: 1177.se, Socialstyrelsen, Högskolan Kristianstad, Umeå universitet m fl

Det här händer när utredningen är klar

När utredningen är klar får du veta resultatet i ett samtal. Du får också veta vilken diagnos du har eller om du inte har en diagnos. Du ska också få resultatet skriftligt.

Utredningen beskriver dina problem men också dina goda förmågor. Ni diskuterar hjälp du behöver. Det är viktigt att du är delaktig i planeringen.

Fråga om det är något oklart och som du inte förstår!

Närstående kan vara med

Det är ofta bra om du har med någon från familjen, en vän eller annan stödperson. Vårdnadshavare är oftast med om du är under 18 år.

Det kan även finnas andra som kan behöva veta vad utredningen har visat. Det är för att du ska få stöd. Det kan till exempel vara skolpersonal eller arbetsgivare.

Be om ett intyg

Du kan behöva intyg som beskriver diagnosen och vad du behöver för stöd från till exempel skolan, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kanske LSS. (Om LSS kan du läsa mer på nästa sida, Mer om stöd vid psykisk funktionsnedsättning.)

Intyget får du från vården.

Behöver du hjälp från flera håll?

Kanske både sjukvården och socialtjänsten behöver hjälpa dig? Be om en Samordnad individuell plan, SIP.

Stöd du kan få vid ADHD

Här kan du läsa mer om vilken sorts stöd du har rätt till om du har ADHD.

OBS: Hjälp med olika typer av anpassningar i hemmet och i skolan/arbetet kan du få genom habilitering, elevhälsa eller studenthälsa om du studerar och företagshälsa om du har arbete.

Målet är att du och dina närstående ska få stöd och träning för att klara av vardagen så bra som möjligt.

Vill du prata med andra i din situation?

Här finns exempel på organisationer och föreningar som du kan ta kontakt med:

attention.se – Riksförbundet Attention riksorganisation för kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

autism.se –Autism arbetar med att sprida kunskap, påverka beslutsfattare och skapa mötesplatser

nsph.se – Nationell samverkan för psykisk hälsa (här hittar du föreningar för många olika psykiatriska diagnoser)

rsmh.se – Riksförbundet för social och mental hälsa

schizofreniförbundet.se – Schizofreniförbundet arbetar för ökad kunskap om schizofreni och liknande psykossjukdomar samt de funktionsnedsättningar som sjukdomen för med sig

sverigesfontanhus.se – Sveriges fontänhus arbetar med psykosocial arbetsinriktad rehabilitering

verdandi.se – Verdandi ger kamratstöd och hjälp vid myndighetskontakter

Socialtjänsten hjälper till vid psykisk funktionsnedsättning

Oavsett vilken psykiatrisk diagnos du har som gör att du är funktionsnedsatt så har du rätt till stöd från din kommun. Socialtjänsten kan hjälpa dig med många problem.

Som grundregel gäller sekretess råder när du är myndig

Ingen obehörig får veta att du söker hjälp hos socialtjänsten. Det betyder att ingen som inte har med saken att göra får några uppgifter om att du behöver hjälp eller får hjälp.

Men det finns undantag – när det inte råder sekretess

Sedan den 1 december 2025 gäller att myndigheter kan dela mycket mer information sinsemellan än tidigare — till exempel socialtjänst, skola, polis, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen kan utbyta uppgifter om det finns misstanke om brott eller fusk.

Sekretess för känsliga vårduppgifter är i stort sett fortsatt skyddad — vårdhistorik, journaler och liknande omfattas inte av den generella delningen.

Informationen får inte spridas godtyckligt. Varje delning av uppgifter kräver att myndigheten gör en bedömning och ser att samhällets behov överväger skyddet för individen.

Och du har ändå rätt till hjälp!

Kommunens socialpsykiatri kan hjälpa dig om du har en psykisk funktionsnedsättning. Det är en del av socialtjänsten.

Socialpsykiatrin kan hjälpa dig till exempel med:

• Boendestöd
• Kontaktperson enligt SoL, alltså socialtjänstlagen
• Sysselsättning

Socialpsykiatrin finns för att hjälpa till om du har besvär i vardagen. Grundregeln är att om du har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så ska socialpsykiatrin hjälpa dig!

Källor: Kunskapsguiden.se, Socialstyrelsen