I det här avsnittet fördjupar vi oss i olika former av stöd och ersättning vid psykisk funktionsnedsättning. Vi börjar med LSS och fortsätter med annat stöd längre ner på sidan.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS

Rätt till LSS kan du ha både som barn och vuxen. Stödet kan du få redan tidigt i livet och många som har psykiska funktionsnedsättningar lever ett självständigt liv som vuxna.

Men det kan behövas stöd i vardagen. Du kan få stöd att hitta sysselsättning (arbete eller studier) eller boende om du behöver det. Du kan också få hjälp att hitta strategier för att planera din vardag, det kan handla om att passa tider eller annat som du har svårt att klara på egen hand.

Målet ska vara att du får möjlighet att leva och delta aktivt i samhällslivet som andra. Därför är det också viktigt att bostaden ligger i en miljö som ger dig förutsättningar för det.

Läs mer på din kommuns webbplats för information om hur man ansöker om sysselsättning, boendestöd, gruppbostad eller serviceboende just där du bor.

Stöd vid LSS om du är vuxen

Kommunen ansvarar för att vardagsgöromål, sysselsättning och boende ska fungera när du har rätt till LSS på grund av en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kommunens insatser finns för att se till att du kan vara delaktig i samhället och leva ett mer självständigt liv.

Exempel på stöd:

Stöd i hemmet: Om man har psykisk funktionsnedsättning och bor i egen bostad kan man ansöka om stöd hos kommunen om stöd enligt LSS. (Ett alternativ kan vara kostnadsfritt boendestöd – hur stödet kan se ut beskrivs i socialtjänstlagen, SoL. Då får du personlig hjälp i ditt hem av en boendestödjare för att underlätta i din vardag.)

Sysselsättning: Om man har psykisk funktionsnedsättning och inte arbetar eller studerar kan man delta i någon av kommunens sysselsättningsverksamheter.

Särskilt boende: Om man inte klarar sig med den hjälp man får hemma kan man ansöka om att flytta till särskilt boende. Här kan du läsa mer om olika boendeformer vid LSS.

OBS! Glöm inte att du har rätt till en Individuell plan om du behöver hjälp från flera håll, till exempel socialtjänsten, sjukvården och Försäkringskassan.

Källor: 1177.se, autism.se

Individuell plan för både vuxna och barn i LSS

Kommunen har huvudansvar för att lagen om stöd och service följs. Din hemkommun ska följa upp om du har rätt att få stödinsatser så mycket som du behöver. Du ska också erbjudas en så kallad individuell plan. Den kan både socialtjänsten och hälso- och sjukvården utarbeta tillsammans med dig.

Syftet med planen är att du själv ska ha inflytande och förstå det som planeras. Det är du och de som beslutar om stöd som i samråd ska skriva planen. Den ska innehålla både redan beslutade insatser och insatser som ni ser kommer att behövas längre fram.

Den individuella planen ska också hjälpa kommunen och dem som har ansvaret för olika typer av stöd att samarbeta. Kommunen ska sköta själva samordningen. Också andra berörda stödgivare, som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, kan vara med i planen.

Om du är under 18 år så är vårdnadshavare delaktiga i din plan. Men dina önskemål ska väga tungt!

OBS: Om det finns två planer – till exempel också en SIP, Samordnad individuell plan – ska de samordnas om du önskar det.

Källor: socialstyrelsen.se, autism.se, vardgivarguiden.se

Annat stöd än LSS

Kontaktperson enligt SoL, socialtjänstlagen – både för dig som är under och över 18 år!

En kontaktperson, som vi skrivit om tidigare här på sidan, ska vara en person som hjälper dig som medmänniska om du har ett funktionshinder som gör att du behöver hjälp för att komma i kontakt med andra människor och för att komma ut i samhället.

Kontaktpersonen kan hjälpa dig att delta i olika aktiviteter eller helt enkelt vara någon att regelbundet prata och umgås med. Att vara kontaktperson är inget yrke utan är någon med stort engagemang och intresse för andra människor.

Om du är över 15 år kan du ansöka om kontaktperson själv. Kontakta din handläggare på kommunen för att be om en kontaktperson!

OBS: Du har rätt att byta kontaktperson om du inte trivs.

Personligt ombud 

Personligt ombud är ett stöd för personer över 18 år med långvariga psykiska funktionsnedsättningar som finns i vissa kommuner. Titta på din kommuns hemsida för att se hur det ser ut där du bor.

Personliga ombuden har ett ansvar för att ditt behov av stöd uppmärksammas – och att insatserna samordnas. Det gäller framför allt funktionsförmåga och minskat behov av psykiatrisk vård, det vill säga vård där du går på en mottagning eller vård där du behöver vara inskriven på avdelning.

Personliga ombudet kan också hjälpa dig till exempel att kunna följa din plan för rehabilitering, stöd och sysselsättning.

Källor: Kunskapsguiden och 1177.se

Stöd vid arbete eller studier

Läs mer om olika former av hjälp till arbete och studier här på kraftverket.org.

Om du har en neuropsykiatrisk diagnos, NP – läs mer om dina rättigheter hos en organisation som är stöttar personer med NP-diagnoser, Attention.

Är du under 18 år? Då finns särskilt familjestöd!

Socialtjänsten har ansvar också för att ge stöd till barn med funktionsnedsättning och deras familjer. Stödet beskrivs i socialtjänstlagen, SoL. Här är det vårdnadshavaren som kan söka stöd för dig som är i behov av vård. Stödet kan till exempel vara hemtjänst och kontaktperson.

På kommunen får ni en biståndshandläggare som gör en uppskattning av din och familjens behov av hjälp. Biståndshandläggaren beslutar sedan om ni har behov av det stöd som ni har sökt. Det går att överklaga ett avslag på ansökan.

Stöd för dig som inte fyllt 18 år och inte kan bo kvar hemma

Om du har en psykisk funktionsnedsättning som gör att du inte kan bo kvar i hemmet finns i stället familjehem, plats i hem för vård eller boende, HVB-hem, stödboende eller plats i ett särskilt boende.

Kontakta din kommun för att prata om din situation!

Källor: skolverket.se. funktionshindersguiden.se, 1177.se