Varför mår jag så dåligt?

Hej!

Jag är 16 år och mår dåligt. På grund av det använder jag ofta Cannabis och Tramadol. Jag har fått kramper några gånger och varit på sjukhus. Jag skär mig själv ibland men det är inte så ofta.

På grund av allt det här har jag fått plats nu på ett HVB-hem. Jag måste vara där. Det beror på drogerna. Jag ska hem om en månad till min hemstad som ligger i mitten av Sverige.

Jag kan gå lite i skolan här från HVB-hemmet – det gör jag så ofta jag orkar. Men jag har ett annat problem också och det handlar om att jag inte känner mig som det kön jag är född med. Det har jag inte sökt hjälp för. Men jag undrar vad som gör att jag mår så dåligt. Vad ska jag göra?

SVAR

Du och din socialsekreterare har säkert redan tillsammans tagit fram en övergripande vårdplan, som du och din vårdnadshavare har undertecknat. Din unga ålder betyder att dina vårdnadshavare tillsammans med dig är med och påverkar vilken vård du får. Men dina önskemål väger tungt när ni bestämmer vad som ska bli nästa steg bort från drogerna för dig.

Innan du skrivs ut från HVB-hemmet ska din socialsekreterare i din hemkommun fortsätta att utveckla en genomförandeplan med dig – för att du ska kunna behålla din drogfrihet. Genomförandeplanen är mer detaljerad än vårdplanen och är till för dina mål i vardagen. Den planen ska fungera också när du kommer hem från HVB-placeringen.

De olika planerna i socialtjänsten och sjukvården

Socialtjänstens vårdplan

Socialtjänsten har ansvar så att du får hjälp att sluta använda droger och ska göra en övergripande plan för hur du ska få den hjälpen – vårdplan.

Vårdplanen är långsiktig. Den ska ge grunden för vad socialtjänsten ska göra för dig. Planen har ekonomisk och juridisk betydelse. Här ska stå vilken vård du ska få och under hur lång tid – eller hur man ska gå tillväga för att fatta beslut om det. Vårdplanen brukar innehålla uppgifter om tidigare behandlingar och hur din situation är nu. Det ska framgå vilka behov du har och hur dessa ska tillgodoses, till exempel genom en placering i vård.

Om det behövs en ”vårdkedja”, där flera olika insatser är inblandade, ska det stå hur den är tänkt att fungera. Samarbete med andra vårdgivare för till exempel stödmedicinering ska också beskrivas. Och om hur din/dina vårdnadshavare ska medverka på något i din rehabilitering.

Socialtjänstens genomförandeplan

Socialtjänsten har ansvar så att du får hjälp i din vardag för att kunna hålla vårdplanen med en detaljerad plan– genomförandeplan. Genomförandeplanenutgår ifrån hur det fungerar i din vardag. Här ska konkreta mål finnas för vad du vill uppnå och hur du ska nå dit. Det kan vara ett eller flera mål, både på lång och kort sikt. I planen beskrivs också metoderna för att nå målen.

Genomförandeplanen ska ändras så länge du behöver hjälp – också när du kommit hem från HVB. Planen ska alltid utgå från dina egna behov och anpassas om något i din situation eller dina behov förändras. Planen bör kollas ofta av dig och din socialsekreterare. Det bör ske en gång i veckan eller varannan vecka.

Sjukvårdens vårdplan

Vården som planeras för dig beskrivs i din vårdplan. Där ges en samlad bild av de olika sjukvårdsbehandlingar du får eller ska få.

Syftet med vårdplanen är att det ska vara tydligt vilken vård som du och din behandlare/läkare har planerat. Du har rätt att vara delaktig i och få inflytande över din vård.

SIP, Samordnad individuell plan – frivilligt

Om du får en SIP – Samordnad individuell plan – blir din vårdplan med socialtjänsten och sjukvården delar av din SIP. Du kanske redan har en SIP eftersom du har kommit till ett HVB. Kanske fick du en SIP på sjukhuset? Men om du inte har det är det din rätt att få en sådan!

SIP innebär att sjukvården och socialtjänsten ska samarbeta för att hjälpa dig. Med tanke på att du har flera problem och mår dåligt psykiskt kan du verkligen behöva en SIP. I en SIP kan du få hjälp med till exempel droganvändning och stöd om du vill när det gäller ditt självskadebeteende – men också dina funderingar runt din könstillhörighet.

Det är inte säkert att HVB-hemmet där du nu är hinner börja gå på djupet med dina frågor runt självskadebeteende och din könstillhörighet. Du skriver ju att HVB främst ska hjälpa dig med din användning av cannabis och Tramadol. Men du bör lyfta frågan om dina funderingar om könstillhörighet så att den ingår i din SIP om du väljer att sätta igång en SIP redan när du är på HVB.

HVB kan hjälpa till med SIP

HVB kan be din socialsekreterare eller läkare att sätta igång en SIP om du vill det! Om du vill ha en SIP ska din socialsekreterare eller läkare vara med i mötena – ibland tillsammans med andra som behöver vara med, till exempel HVB-personalen och dina vårdnadshavare. Ni kan ha ett digitalt SIP-möte när du är kvar på HVB så att SIP:en börjar fungera redan när du åker hem.

Du har rätt att ta med dig någon person som du har förtroende för till SIP-mötet (till exempel en kompis). Det gäller också om det är ett digitalt möte.

Dina önskemål ska väga tungt i SIP:en och SIP-mötena. Det kommer antagligen bli flera möten som fortsätter när du kommer hem. Både vårdplanen och genomförandeplanen som vi har skrivit om här ovanför ska vägas in i din SIP. SIP handlar om samverkan mellan de som ska hjälpa dig!

Sjukvården kan ge annan hjälp än socialtjänsten

Du skriver att du varit på sjukhus. Det kan hända att du redan på sjukhuset fick reda på att du har en ”fast vårdkontakt” på din vårdcentral, BUP eller inom beroendevården. Beroendevården kan vara till exempel Beroendecentrum, Maria ungdom eller Mini-Maria som finns på en del platser i landet. Om du inte vet om du har en ”fast vårdkontakt” innan du åker hem från HVB är det dags att du får reda på vem det är. HVB kan hjälpa dig genom att kontakta din hemregion – det är de som har hand om sjukvården där du bor.

Den fasta vårdkontakten, alltså läkaren som är ansvarig för dig, ska ha en särskild vårdplan för sjukvården som beskriver vad du ska få hjälp med. Vårdplanen ska vägas in i din samordnade individuella plan, SIP – om du vill ha en SIP.

Sjukvården behöver se över ditt behov av hjälp för att slippa självskadebeteende och det är sjukvården som kan hjälpa dig kring dina frågor om könstillhörighet. Med tanke på din ålder så är det Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP i första hand som ska hjälpa dig. BUP är en del av sjukvården.

Vilka kan ge hjälp vid självskadebeteende och funderingar om könstillhörighet?

Du skriver inte om vad du tror är anledningen till din användning av droger eller ditt självskadebeteende. Vården har ett ansvar att hjälpa dig med både att sluta använda droger och ditt självskadebeteende. Här kan du läsa mer om självskadebeteende och den hjälp du kan få från BUP, som är en del av sjukvården.

Kan du känna behov av att tala med någon om dina frågor runt könstillhörighet? Kan det vara en orsak till att du inte mår bra? Du har rätt till stöd för detta också! Det ser lite olika ut i landet, men själva utredningen kan påbörjas på BUP. De kan i vissa regioner skicka remisser till specialistenheter – läs mer på 1177.se.

Om det inte finns specialistenhet där du bor så ska du ändå få hjälp av sjukvården i ditt län.

Om du inte redan har kontakt med BUP

Du som är barn eller ung kan läsa på UMO.se om BUP, och om var du kan söka hjälp om du mår dåligt.

BUP är en förkortning för barn- och ungdomspsykiatrin. Den är till för barn och unga upp till 18 år som behöver psykiatrisk vård. Region Stockholm har webbplatsen bup.se. Region Skåne har också en webbplats om BUP för barn och unga. Hos båda finns bland annat information om vad BUP är och hur ett besök går till. Du kan också läsa om känslor, svårigheter och problem. Du kan chatta med personalen och ställa frågor anonymt.

Mycket som står på dessa webbplatser gäller även andra regioner. Men för att få veta exakt hur det är där du bor måste du ta kontakt med det BUP som finns där.

(Källa 1177.se)