Hej!
Det första steget bör vara att läraren tar kontakt med dina vårdnadshavare och Elevhälsan för att se om det finns behov av en ADHD-utredning. De kan – om du och dina vårdnadshavare vill – ta kontakt med hälso- och sjukvården. Det är vården ska genomföra utredningen. Då skickar skolan en remiss till vården. Rektorn på skolan ska också få information från Elevhälsan om din situation.
Vem gör ADHD-utredningen?
När du har fått en remiss ska du få tid för en bedömning. Det vanligaste när man är under 18 år är att det på BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, som utredningen görs. Den kan också göras på BUMM, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, eller privata vårdgivare som samarbetar med regionen där du bor. På 1177.se hittar du mottagningar i din region.
Om du inte har fått en remiss kan du söka dig till Elevhälsan, vårdcentralen eller direkt till BUP. Om du vill kan du be din vårdnadshavare om hjälp redan nu – för han eller hon kommer att behöva vara med i fortsättningen om du får en utredning.
Hur länge ska man vänta på en ADHD-utredning?
Vårdgarantin gäller inte i alla regioner. Under tiden som du väntar ska den som skickat remissen till en bedömning se till att dina problem inte blir värre.
Gäller vårdgarantin där du bor? Ring sjukvården och fråga. Om den gäller så är regeln att du som är under 18 år inte ska vänta mer än 30 dagar efter den inledande bedömningen. Den bedömningen ska du få inom 30 dagar.
Så här går ADHD-utredningen till
Utredningen brukar ta några veckor. Så här går det till:
1. Den som du har vänt dig till för att få en bedömning skickar en remiss till vården. Där ska de nu bedöma om du har ADHD.
2. Din vårdnadshavare kan kallas till ett samtal med en psykolog för att se om informationen i remissen är riktig och hur du mår och fungerar just nu.
Sedan gör vården en bedömning om du behöver en utredning. Om man bestämmer att det behövs en utredning görs en vårdplanering tillsammans med dig och din vårdnadshavare. Därefter följer en intervju med vårdnadshavaren där psykologen frågar om din utveckling från det du var liten, vad som har fungerat bra och vad som har varit svårt.
3. Nästa steg är ett möte med dig. Det sker på mottagningen. Det kan hända att de redan innan mötet har frågat dig om hur du upplever dina problem.
Nu ska du få information om vad som kommer att hända under utredningen. Under det här mötet ska psykologen och du också prata om vad som kan vara tecken på att du har adhd och du får också berätta om hur du ser på dina svårigheter.
Oftast behöver vården ta kontakt med skolan för att höra hur det fungerar för dig i skolan. Frö att kontakta skolan behöver de ha dina vårdnadshavares godkännande.
4. Läkarbesök. Både du och din vårdnadshavare träffar en läkare. Läkaren och psykologen ska efter besöket ställning till om du har ADHD. Både du och din vårdnadshavare får nu veta vad resultatet av utredningen blev. Om du har en ADHD-diagnos kan det hända att du erbjuds läkemedelsbehandling från vården.
Om vårdnadshavarna godkänner det så lämnar vården också information till skolan. Vården meddelar också alltid den som skickade remissen, till exempel elevhälsan (skolläkaren).
All vårdpersonal som arbetar på mottagningen har tystnadsplikt.
Vad kan en utredning visa?
En utredning kan visa att du har en eller flera diagnoser. Det kan vara ADHD men också kanske andra neuropsykiatriska diagnoser. Hit räknas ADD, autismspektrumstörning, autism och Tourettes Utredningen kan också visa att svårigheterna beror på något annat än en neuropsykiatrisk diagnos.
En utredning kan ge både dig, närstående, skolan och andra förståelse för vad som är svårt för dig och vilka behov du har. Utredningen är till för att du ska få stöd och hjälp, oavsett om du har en diagnos eller inte.
Vilken sorts stöd kan jag få?
Har du problem i skolan så ska de hjälpa dig.Om det inte fungerar har skolan ansvar att utreda elevers behov av stöd och vidta åtgärder i samarbete med Elevhälsan. Om det visar sig att du har ADHD så kan du få särskilt stöd i undervisningen, stödjande samtal, speciallärare och hjälp med konflikthantering.
Elevhälsans personal ska också hjälpa till innan utredningen är klar: ge råd, information och stöd till skolans personal och till dig och dina vårdnadshavare.
Här kan du läsa mer om vilken sorts stöd du har rätt till om du har ADHD:
OBS: Hjälp med olika typer av anpassningar i hemmet och i skolan/arbetet kan du få genom habilitering, Elevhälsa och företagshälsa om du har arbete. Målet är att du och dina närstående ska få stöd och träning för att klara av vardagen så bra som möjligt.
Läs mer på 1177 om ADHD och habilitering.
SIP – din rätt om du behöver hjälp från flera håll
Det kan behövas en Samordnad individuell plan, SIP, för att skolan ska kunna samarbeta med andra som kan hjälpa dig, som hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Skolan ska samordna insatserna.
Det är vanligt när man har ADHD att man har andra problem med fritid, kamratrelationer, kanske också ätstörningar eller till och med skadligt bruk av beroendeframkallande substanser. Då behöver du hjälp också utanför skolan, till exempel från hälso- och sjukvårdens för ätstörningar. Eller för hjälp med att komma ifrån ett skadligt bruk genom hälso- och sjukvårdens MiniMaria eller Maria ungdom om det finns där du bor. När det gäller skadligt bruk kan du också få hjälp från socialtjänsten. Läs mer om vård vid skadligt bruk här på kraftverket.org
Skolan har inte skyldighet att kalla till SIP enligt lag. Däremot har de skyldighet att samverka utifrån annan lagstiftning.
Läs mer om SIP – en Samordnad Individuell Plan här på kraftverket.org.
Mer att viktig läsning om ADHD finns på BUP och Sveriges Kommuner och Regioners vård- och insatsprogram.
Källor: Kunskapsguiden.se, bup.se, umo.se, vardochinsats.se, bup.se och 1177.se, Lawline
