Jag har ingenstans att bo!

Hej!

Jag är en tjej på 22 år som har ADHD. Jag har också fått veta att jag har autism och nu väntar jag på att få hjälp med en kontaktperson genom LSS. De pratar om att jag kanske kan få ett LSS-boende – men nu har det gått 6 månader sedan de började fundera på det.

Min handläggare säger att jag först måste lämna urinprov på sjukhus som visar att jag inte har rökt hasch. Men det tar lång tid för det är kvar i kroppen länge, och ibland kan jag falla tillbaka och röka någon helg och då måste allt börja om från början.

Jag har berättat hur jag har det för min socialsekreterare. Jag har ingenstans att bo och sover hos kompisar. De är ofta ett bra stöd – men de kan inte alltid ställa upp och det händer att jag behöver bo hos en äldre kille som missbrukar och som dessutom vill ha en relation med mig. Han kan ibland bli hotfull.

Jag bor i en ganska stor stad, men det finns inga lägenheter att få och jag har ont om pengar så jag kan inte betala deposition till en andrahandslägenhet. Men det som ändå är roligt är att jag få hjälp från ett samordningsförbund som ser till att jag kan studera på gymnasiet med extra stöd. Och dit går jag så ofta jag orkar. Problemet är att jag inte har någonstans att bo!

SVAR

Det är akut att lösa din boendesituation

Om du har mycket svårt att hitta ett boende finns särskilda undantagsregler. ”Tak-över-huvud-garantin” kräver av alla kommuner att hjälpa sina utsatta invånare med tillfälligt boende. Det är den lägsta nivån för vad du har rätt till enligt socialtjänstlagen. Regeln är till för akuta situationer. 

Här kan du läsa om regler för vad som gäller när det rör rätt att få hjälp med bostad/boende: Kommunens och socialtjänstens ansvar för boendeinsatser – Kunskapsguiden

”Tak-över-huvudet-garantin” kan vara en tillfällig lösning i väntan på att du ska få beslut om du har rätt till LSS-boende.

Våld i nära relation

Du kan få hjälp från en kvinnojour för att slippa vara utsatt för tvång, hot eller våld. Men det finns inte många kvinnojourer som tar emot personer som använder droger, på de flesta kvinnojourer kan man inte bo och samtidigt ha ett pågående skadligt bruk.

Lokala jourer kan du söka på Roks webbplats eller Unizons webbplats.

Är du osäker på om du är utsatt för våld? Läs mer om olika typer av våld här: kvinnofridslinjen.se eller ring Kvinnofridslinjen: 116 016. Du kan också chatta med dem.

Du kan också vända dig till din kommun för att få hjälp om du utsätts för hot eller våld i en relation.

Viktigt att du blir drogfri för att få ett bra boende

När du har löst din akuta boendesituation och kan visa att du är drogfri så öppnas dina möjligheter att få ett LSS-boende. Men kommunen ska hjälpa dig med boende i väntan på det som vi beskrivit ovan. Det kan också hända att det finns andra boendeformer i din kommun som kan komma ifråga än de som gäller vid tak-över-huvudgarantin. Fråga din handläggare om vilka alternativ som finns. Om du inte är nöjd med det stöd du får av socialtjänsten kan du begära att byta handläggare. Du kan också överklaga beslut.

Din användning av cannabis är inte regelbunden, skriver du. Om du får hjälp med boende kanske det i ditt fall kan räcka att få stöd att sluta med cannabis via en rådgivningslinje.

Anonymt stöd om du använder droger

  • Droghjälpen, 020 – 919191 där även närstående kan få stöd. Här kan du vara helt anonym. Om du skaffar ett konto kan du också få mejlstöd och annat digitalt stöd här.

Andra behandlingsformer för att sluta med cannabis

Om det inte fungerar att sluta med cannabis så ska du få annan hjälp av kommunen. Du kan få åka på behandling på ett Hem för vård eller boende – HVB – om du ansöker om det. Eller annat stöd i socialtjänstens behandlingsprogram som gör att du kan vara kvar i din hemkommun, om du hittar en lägenhet eller får hjälp med annat boende.

Hälso- och sjukvårdens psykiatri har också ett uppdrag att hjälpa dig med behandling om du är beroende. Du kan alltså välja om du vill vända dig till sjukvården eller socialtjänsten när det gäller ditt beroende – titta på 1177.se om hur det ser ut i din stad.

Du kan också läsa mer om dina rättigheter till behandling här på kraftverket.org.

Samordnad Individuell Plan – SIP

Eftersom du fått diagnoser för ADHD och autism så har du redan en kontakt med sjukvården? I så fall ska de erbjuda dig en SIP: en samordnad individuell plan. En SIP gör samarbetet mellan hälso- och sjukvårdens psykiatri och socialtjänsten lättare för dig.

Att du har rätt till en SIP beror på att hälso- och sjukvård och socialtjänst enligt lagen om SIP ska samarbeta när båda har ansvar – och de har de i ditt fall: du rätt till stöd från hälso-och sjukvårdens psykiatri och rehabilitering för dina diagnoser ADHD och autism. Du har även rätt till stöd från socialtjänsten för din sociala situation. Båda ska också erbjuda, som vi tidigare beskrivit, behandling för din användning av cannabis. I ditt fall är det tydligt att du har rätt att få hjälp från socialtjänsten med din boendesituation! Socialtjänsten är också ansvarig för att hjälpa dig med din försörjning – läs mer under Bra att veta om ekonomi.

Så här står det om SIP vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på SKR:s Vård- och insatsprogram för ADHD och autism:

Om du har pågående stöd och insatser från andra aktörer ska socialtjänsten ta initiativ till möte för att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). I SIP-mötet samordnas insatserna kring dig och uppföljningsmöten bokas så länge du har behov av det.

Läs mer om SIP

Om du inte får LSS-boende

Om du lyckas hitta en egen lägenhet så kan du få hjälp med hyran från socialtjänsten. Det är en del av ekonomiskt bistånd.

Om du saknar den inkomst som behövs för att beviljas ett kontrakt från en hyresvärd på vanliga bostadsmarknaden så kan du ansöka om att få ett kommunkontrakt. Det är en lösning där kommunen har ett förstahandskontrakt och att de hyr ut lägenheten till dig i andra hand. Där är inte säkert att just den möjligheten finns där du bor, men de är skyldiga att hitta en lösning! På länken nedan kan du läsa mer om boende som socialtjänsten kan hjälp till med:

Kommunens och socialtjänstens ansvar för boendeinsatser – Kunskapsguiden

Rätten till LSS

Du beskriver att du har ADHD och autism. Autism är en funktionsnedsättning och det är vanligt att ha andra diagnoser samtidigt med autism – som i ditt fall ADHD. Många som har autism och ADHD lever ett självständigt liv som vuxna. Men det kan behövas stöd i vardagen. Du ska få stöd att hitta sysselsättning (arbete eller studier) eller boende om du behöver det. Du har också rätt till hjälp att hitta strategier för att planera din vardag, det kan handla om att passa tider eller annat som du har svårt att klara på egen hand.

Boende enligt LSS

Boende enligt LSS finns i fyra former för vuxna:

  • Gruppbostad, som kan erbjudas om du har så stora behov av tillsyn och omvårdnad att det är nödvändigt att personal finns till hands dygnet runt. En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. Då finns det en fast personalgrupp.
  • Servicebostad, som består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter dina behov. Du kan få det stöd du behöver dygnet runt i den egna lägenheten.
  • Annan särskilt anpassad bostad, som innebär att du beviljas en egen lägenhet som är anpassad till dina behov. Ingen fast personalgrupp ingår. (Källa 1177 – länk)
  • Bostad med särskild service – omvårdnad i den enskildes hem.

Målet ska vara att du får möjlighet att leva och delta aktivt i samhällslivet som andra. Därför är det också viktigt att bostaden ligger i en miljö som ger dig förutsättningar för det.

Läs mer på din kommuns webbplats för information om hur man ansöker om boendestöd, gruppbostad eller serviceboende.

Läs mer om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS – på 1177.se

Kontaktperson enligt LSS

Du kan också få stöd till fritidsaktiviteter om du ansöker om det. Kontaktperson är en insats enligt LSS. Att få en kontaktperson hjälper dig att bryta social isolering och att får möjlighet till fritidsaktiviteter utifrån dina egna önskemål.

Du ska få skriftliga beslut

Be att få skriftliga beslut som du förstår från din socialsekreterare. Du har rätt att vara delaktig i din planering. Om du får nej på en insats – t ex boende – så kan du överklaga i domstol.

Individuell plan

Kommunen har huvudansvar för att lagen om stöd och service följs. Din hemkommun ska följa upp om du har rätt att få stödinsatser så mycket som du behöver. Du ska också erbjudas en så kallad individuell plan. Det kan både kommunen och regionen (hälso- och sjukvården) göra.

Obs! Om det finns två planer – till exempel också en SIP – ska de samordnas om du önskar det.

Syftet med planen är att du själv ska ha inflytande och förstå det som planeras. Den individuella planen ska också hjälpa kommunen och dem som har ansvaret för olika typer av stöd att samarbeta. Kommunen ska sköta själva samordningen.

Det är du och de som beslutar om stöd som i samråd ska skriva planen. Den ska innehålla både redan beslutade insatser och insatser som ni ser kommer att behövas längre fram. Också andra berörda stödgivare, som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, kan vara med i planen.

Socialtjänsten gör en LSS-utredning

För att socialtjänsten ska kunna göra en utredning krävs ofta skriftliga underlag, exempelvis från rehabilitering, psykiatri, primärvård och skola. Ansvarig LSS-handläggare hos socialtjänsten avgör vilka underlag som behöver hämtas in.

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering är enligt hälso- och sjukvårdslagen samlade begrepp för det arbete som planeras gemensamt utifrån dina behov, mål och intressen. Om du har behov av habilitering eller rehabilitering har du inflytande vid planering, genomförande och uppföljning. Syftet är att skapa möjlighet för ett självständigt och aktivt liv.

Både habilitering och rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Du kan få habilitering eller rehabilitering under kortare och längre perioder beroende på behov.

Hjälpmedel

Hjälpmedel kan vara en del i en habilitering eller rehabilitering. På 1177 finns mer information om hur du får ett hjälpmedel och vilka typer av hjälpmedel som finns.

Källa: 1177

Studier och arbete

När det gäller skolgången: Du skriver i ditt brev att du får hjälp från ett samordningsförbund att plugga på ett gymnasium med extra stöd – vilket är bra! Mitt tips är att du verkligen fortsätter där. Målet är att du ska få det stöd du behöver för att hitta rätt i utbildningssystemet eller på arbetsmarknaden – utifrån dina förutsättningar.

I samordningsförbund arbetar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och region tillsammans för att hjälpa vuxna med behov av samordnad rehabilitering. Det är därför bra om du ber samordningsförbundet att delta i din Individuella plan – det underlättar för att alla som du får stöd från ska kunna samarbeta.

Ekonomi

Aktivitetsersättning när du studerar

Du har antagligen rätt att få aktivitetsersättning när du studerar i en så kallad förlängd skolgång, som det är ditt fall. Det beror på att du har fått både en diagnos för autism och för ADHD.

Jag tror att samordningsförbundet kan hjälpa dig att söka aktivitetsersättning. Ett annat tips för att kunna få hjälp att ansöka om aktivitetsersättning är att du vänder dig till sjukvården där du bor: en kurator på rehabiliteringen ska kunna hjälpa dig.

Nivån på aktivitetsersättning bestäms av dina tidigare inkomster.  Du har rätt till garantiersättning även om du inte har haft inkomster innan.

Sjukskrivning om du är i behandling för skadligt bruk

Om du inte klarar ut ditt skadliga bruk på egen hand utan söker behandling ska du begära sjukskrivning. Om du är sjukskriven men inte har rätt till sjukpenning så har du ändå rätt till försörjningsstöd hos socialtjänsten. Du ska då först visa att du sökt sjukpenning. Du behöver visa ditt läkarintyg hos socialtjänsten.

Du kan läsa mer om dina rättigheter till behandling och ekonomisk hjälp här på Kraftverket.

Mer om ekonomi i just ditt fall

Om du inte är sjukskriven eller får tillräcklig aktivitetsersättning – rätt till ekonomiskt stöd

Om du inte går in i behandling och inte är sjukskriven eller har fått tillräcklig aktivitetsersättning så har du också rätt till försörjningsstöd för att klara din ekonomi.

Det är socialtjänstlagen som avgör din rätt till ekonomiskt bistånd – försörjningsstöd. Mer att läsa om ekonomiskt bistånd på socialstyrelsen.se.

Detta gäller i ditt fall när det gäller de krav som socialtjänsten kan ställa på dig om du söker ekonomiskt bistånd:

  • Om du studera och får aktivitetsersättning men behöver extra pengar – ekonomiskt bistånd – från socialtjänsten måste du följa din insats i samordningsförbundet. Annars anses du behöver du ställa dig till arbetsmarknadens förfogande, som det heter. Socialtjänsten kan då begära att du söker arbete eller är med i kommunens eller arbetsförmedlingens program eller annan åtgärd för arbetslösa – läs mer under nästa rubrik Studier och arbete.
  • Att ta droger innebär att du inte står till arbetsmarknadens förfogande. Man måste vara drogfri för att stå till arbetsmarknadens förfogande – men du får äta ADHD-medicin.
  • De får dock inte helt neka ekonomiskt bistånd för att någon tar droger.
  • Om socialtjänsten inte ger dig bistånd trots att du behöver det och har rätt till det enligt socialtjänstlagen så kan du överklaga beslutet till domstol, som vi skrivit ovan.

Fler frågor & svar

Kan jag ta bort min ADHD-diagnos?

Kan jag ta bort min ADHD-diagnos?

ADHD kan ju växa bort så även om du hade det som barn behöver du inte ha det idag. Har du en läkare så kontakta honom/henne och fråga hur du ska göra. Du kan när som helst sluta din kontakt med...

läs mer
Hur går en ADHD-utredning till?

Hur går en ADHD-utredning till?

Hej! Det första steget bör vara att läraren tar kontakt med dina vårdnadshavare och Elevhälsan för att se om det finns behov av en ADHD-utredning. De kan – om...

läs mer
Kan jag få en ADHD-utredning?

Kan jag få en ADHD-utredning?

Neuropsykiatrisk utredning över 18 år Du kan kontakta din vårdcentral för en remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning och där få en utredning. Du kan också göra en så kallad egenanmälan till...

läs mer