Du är inte ensam (alkohol under 20)
Problem med skadligt bruk eller beroende är ett växande folkhälsoproblem. Det är ett problem med många ansikten.
Ungefär en och en halv miljoner lugnande, smärtstillande eller sömngivande läkemedel skrivs ut under ett år. Så många som 200 000 människor kan ha blivit beroende och behöver hjälp för att sluta. Ofta har man fått problem efter att ha fått medicin från sin läkare mot oro, sömnproblem eller smärta.
Vid den senaste mätningen 2007 hade 30 000 personer ett problematiskt narkotikaanvändande. Tillgången till och utbudet av nya droger ökar idag. Tillsammans med lägre priser gör det här att skadligt bruk och beroende av narkotika har spritt sig till nya grupper, i alla samhällsklasser.
Det går att behandla! (Mellanrubrik H2)
Om man är beroende av narkotika får man genast dubbla problem. Du är inte bara ”missbrukare” eller beroende. I lagens ögon är du också kriminell. Det dolda skadliga bruket/beroendet antas vara stort.
Men det finns hjälp att få. Ju tidigare du bestämmer dig för att ändra dina vanor, desto mindre är risken att hamna i ett allvarligt beroende.
Och även svåra beroendeproblem går att behandla. 7 av 10 unga och unga vuxna är fortfarande fria från sin substansanvändning när det gått tre år efter en behandling.
När du har fattat beslutet att göra något åt din situation är mycket vunnet!
Dragspel för dold text (Rubrik i dragspel H2+)
Hjälp från socialtjänsten kallas bistånd, också när det handlar om vård och behandling. Bistånd ”ska tillgodose behov” som du inte kan få hjälp med på annat sätt, står det i SoL, 4kap1§ (länk till SoL). Det finns både öppenvård och heldygnsvård. Socialtjänsten ska informera om vilken hjälp som finns i just din kommun. Kommunen ska köpa tjänster från annan vårdgivare, till exempel privata HVB-hem om man inte har alternativ som fungerar för dig i den egna verksamheten. Be att få en presentation av vilka avtal din hemkommun har och vilka alternativ som finns för att få hjälp!
Olika alternativ (Mellanrubrik i dragspel H3)
- Öppenvård innebär att du kan bo kvar hemma. Det kan vara individuella behandlingssamtal eller gruppbehandling under dagtid. I behandlingen kan det ingå utbildning, sysselsättning och terapi. I behandlingen kan det ingå utbildning, sysselsättning och terapi. Öppenvård kan också vara individuella behandlingssamtal där det ingår vård- och stödsamordning, det vill säga att en behandlare hjälper dig att samordna dina vård- och stödkontakter.
- Heldygnsvård och boende där det finns behandlingspersonal eller annat stöd vid svårare problem eller samsjuklighet, till exempel:
- Heldygnsvård på behandlingshem. Till exempel 12-stegbehandling, ofta fem veckor med möjlighet till förlängning.
- Stödboende. Tillfälligt boende för rehabilitering eller i väntan på ett mer långsiktig boende.
- Särskilt boende. Om du behöver en bostad där du får stöd och hjälp av personal. Den här formen kan sökas av dig som mår fysiskt eller psykiskt mycket dåligt.
- Placering i familjehem. Här bor man hos en familj under rehabiliteringen, ofta under lång tid.
Dragspel för dold text (Rubrik i dragspel H2+)
Hjälp från socialtjänsten kallas bistånd, också när det handlar om vård och behandling. Bistånd ”ska tillgodose behov” som du inte kan få hjälp med på annat sätt, står det i SoL, 4kap1§ (länk till SoL). Det finns både öppenvård och heldygnsvård. Socialtjänsten ska informera om vilken hjälp som finns i just din kommun. Kommunen ska köpa tjänster från annan vårdgivare, till exempel privata HVB-hem om man inte har alternativ som fungerar för dig i den egna verksamheten. Be att få en presentation av vilka avtal din hemkommun har och vilka alternativ som finns för att få hjälp!
Olika alternativ (Mellanrubrik i dragspel H3)
- Öppenvård innebär att du kan bo kvar hemma. Det kan vara individuella behandlingssamtal eller gruppbehandling under dagtid. I behandlingen kan det ingå utbildning, sysselsättning och terapi. I behandlingen kan det ingå utbildning, sysselsättning och terapi. Öppenvård kan också vara individuella behandlingssamtal där det ingår vård- och stödsamordning, det vill säga att en behandlare hjälper dig att samordna dina vård- och stödkontakter.
- Heldygnsvård och boende där det finns behandlingspersonal eller annat stöd vid svårare problem eller samsjuklighet, till exempel:
- Heldygnsvård på behandlingshem. Till exempel 12-stegbehandling, ofta fem veckor med möjlighet till förlängning.
- Stödboende. Tillfälligt boende för rehabilitering eller i väntan på ett mer långsiktig boende.
- Särskilt boende. Om du behöver en bostad där du får stöd och hjälp av personal. Den här formen kan sökas av dig som mår fysiskt eller psykiskt mycket dåligt.
- Placering i familjehem. Här bor man hos en familj under rehabiliteringen, ofta under lång tid.
Dragspel för dold text (Rubrik i dragspel H2+)
Hjälp från socialtjänsten kallas bistånd, också när det handlar om vård och behandling. Bistånd ”ska tillgodose behov” som du inte kan få hjälp med på annat sätt, står det i SoL, 4kap1§ (länk till SoL). Det finns både öppenvård och heldygnsvård. Socialtjänsten ska informera om vilken hjälp som finns i just din kommun. Kommunen ska köpa tjänster från annan vårdgivare, till exempel privata HVB-hem om man inte har alternativ som fungerar för dig i den egna verksamheten. Be att få en presentation av vilka avtal din hemkommun har och vilka alternativ som finns för att få hjälp!
Olika alternativ (Mellanrubrik i dragspel H3)
- Öppenvård innebär att du kan bo kvar hemma. Det kan vara individuella behandlingssamtal eller gruppbehandling under dagtid. I behandlingen kan det ingå utbildning, sysselsättning och terapi. I behandlingen kan det ingå utbildning, sysselsättning och terapi. Öppenvård kan också vara individuella behandlingssamtal där det ingår vård- och stödsamordning, det vill säga att en behandlare hjälper dig att samordna dina vård- och stödkontakter.
- Heldygnsvård och boende där det finns behandlingspersonal eller annat stöd vid svårare problem eller samsjuklighet, till exempel:
- Heldygnsvård på behandlingshem. Till exempel 12-stegbehandling, ofta fem veckor med möjlighet till förlängning.
- Stödboende. Tillfälligt boende för rehabilitering eller i väntan på ett mer långsiktig boende.
- Särskilt boende. Om du behöver en bostad där du får stöd och hjälp av personal. Den här formen kan sökas av dig som mår fysiskt eller psykiskt mycket dåligt.
- Placering i familjehem. Här bor man hos en familj under rehabiliteringen, ofta under lång tid.
Tvångsvård
I de här texterna beskriver vi exempel på rättigheter om du har problem med narkotika eller läkemedel, men det finns också situationer när det kan bli fråga om tvångsvård. Det gäller om du har problem med alkohol eller narkotika som innebär att du kan vara en fara för dig själv eller andra.”
(Länka till LVU och LVM. Lägg upp skrift som heter Ung inlåst från Skyddsvärnet.)
FAKTA
Rubrik faktaruta H2
I de här texterna beskriver vi exempel på rättigheter om du har problem med narkotika eller läkemedel, men det finns också situationer när det kan bli fråga om tvångsvård. Det gäller om du har problem med alkohol eller narkotika som innebär att du kan vara en fara för dig själv eller andra.”
I de här texterna beskriver vi exempel på rättigheter om du har problem med narkotika eller läkemedel, men det finns också situationer när det kan bli fråga om tvångsvård. Det gäller om du har problem med alkohol eller narkotika som innebär att du kan vara en fara för dig själv eller andra.”
Underrubrik faktaruta H4
I de här texterna beskriver vi exempel på rättigheter om du har problem med narkotika eller läkemedel, men det finns också situationer när det kan bli fråga om tvångsvård. Det gäller om du har problem med alkohol eller narkotika som innebär att du kan vara en fara för dig själv eller andra.”
Att bestämma sig för att söka hjälp
Att vara beroende eller befinna sig i ett skadligt bruk kan kännas skamfyllt. Man är rädd för omgivningens reaktioner. För vad arbetsgivare och myndigheter ska säga och göra. Man oroar sig för hur familj och vänner ska känna och reagera.
Lagen gör också skillnad på olika typer av skadligt bruk och beroende. Att använda narkotika är olagligt. Att äta narkotikaklassade läkemedel är däremot lagligt – så länge du får dem från din läkare. Det kan vara mediciner som du får mot till exempel sömnproblem, ångest eller smärttillstånd men som har gjort dig beroende. Att du har ont eller har svåra sömnproblem kan göra att det känns extra svårt att bestämma dig för att sluta med de här medicinerna. Särskilt om man är rädd för att det saknas annan vård att få.
Ju snabbare du börjar desto bättre
Alla de här sakerna bidrar till att många väntar alldeles för länge med att söka hjälp. Av oro för de fysiska konsekvenserna, eller av rädsla att avslöja sina problem. Många tar beslutet att söka hjälp först när de tappat kontrollen över delar av tillvaron – det har blivit svårt att klara vardagsliv, studier eller arbete. Ekonomin kan ha förstörts eller du har fått problem med polis och andra myndigheter. Eller det har blivit problematiskt i relationen till någon som står dig nära. Det kan handla om att någon i omgivningen ställer ett ultimatum: ”Sluta eller jag går!”
Vad som än är skälet för dig att sluta har du rätt till hjälp. Och trots att lagen inte accepterar narkotikaanvändande så ska du få den hjälp du behöver och när du behöver den. Det gäller var du än bor och oavsett vilken drog det handlar om.
Den här sidan tar upp:
Du är inte ensam (alkohol under 20)
Your content goes here. Edit or remove this text inline or in the module Content settings. You can also style every aspect of this content in the module Design settings and even apply custom CSS to this text in the module Advanced settings.
Att bestämma sig för att söka hjälp
Your content goes here. Edit or remove this text inline or in the module Content settings. You can also style every aspect of this content in the module.
Ju snabbare du börjar desto bättre
Your content goes here. Edit or remove this text inline or in the module Content settings. You can also style every aspect of this.