Om kommunens socialtjänst
Kommunerna erbjuder stöd till personer som har ett skadligt bruk eller beroende. Insatserna kan variera mellan olika kommuner.
På kommunernas hemsidor finns det oftast en rubrik som heter ”Stöd, omsorg, hjälp” eller liknande. Här brukar man kunna hitta kontaktuppgifter till kommunens beroendevård. Kommunens växel kan också hjälpa dig.
En del kommuner erbjuder öppenvård i form av samtal med behandlingspersonal. Dit kan du vända dig utan utförd utredning och beslut enligt socialtjänstlagen, SoL. Socialtjänstlagen gäller när du söker hjälp hos kommunen.
Enligt SoL har man rätt till stöd för sitt uppehälle och sin ”livsföring i övrigt” när man inte själv kan reda ut sin situation eller få hjälp av någon annan. Det kan bland annat handla om behandlings- och stödinsatser.
Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen grundar sig på ditt behov och din situation. Biståndet får inte villkoras med en motprestation, till exempel nykterhet. Det gäller både försörjnings- och behandlingsinsatser. (Mer om försörjningsstöd från socialtjänsten finns att läsa här på kraftverket.org.)
Socialtjänsten stöttar dig
När du vänder dig till kommunens socialtjänst för att få stöd så kallas det att du gör en ansökan. Det kan ske med ett enkelt samtal. När en socialsekreterare tar emot en ansökan är han/hon skyldig att inleda en utredning. Beslut ska fattas inom rimlig tid.
Utredningen kan innebära samtal och intervjuer vid ett eller flera tillfällen. Det är så för att socialtjänsten ska få en bra helhetsbild av din situation och dina behov innan beslut fattas.
Överklaga ett beslut från Socialtjänsten
Om du inte är nöjd med beslutet så kan du överklaga till förvaltningsrätten inom tre veckor efter att du har fått beslutet. Överklagandet sker skriftligt och lämnas till din socialtjänst som i sin tur lämnar det vidare till förvaltningsrätten.
Om du behöver hjälp med att skriva ditt överklagande så är socialtjänsten skyldig att hjälpa dig. Ibland kan socialtjänsten ändra sitt beslut direkt utan att överklagandet lämnas till förvaltningsrätten.
Myndigheterna kallar ofta överklagan för förvaltningsbesvär.
Vårdplan och genomförandeplan
Det är viktigt att du är delaktig i planeringen av din vård. Planeringen kallas för vårdplan och ska ske med ditt deltagande. Därefter ska behandlaren och du tillsammans göra en genomförandeplan som mer detaljerat beskriver hur din behandling ska se ut.
Om du godkänner kontakt mellan myndigheterna så är kommunen och regionen skyldiga att samarbeta med andra vårdgivare som du har kontakt med.
Samordnad individuell plan (SIP)
Om du behöver insatser från både socialtjänst samt hälso- och sjukvård så ska de tillsammans upprätta en Samordnad individuell plan. Det står i socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Du ska ha godkänt att de samverkar.
Den nya socialtjänstlagen har trätt i kraft
Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft som ska göra socialtjänsten ännu mer:
- förebyggande
- lättillgänglig
- kunskapsbaserad.
På sikt vill man kunna hjälpa till mycket tidigare med olika problem, att erbjuda mer ”tidiga insatser” som det kallas.
Men förändringar införs stegvis. Om du vill veta hu långt arbetet kommit i din kommun – kontakta dem! Resultatet kommer också att se lite olika ut i olika kommuner. I vissa kommuner kommer man att kunna får stöd under en tid utan att först behöva ett särskilt beslut (biståndsbeslut), men inte i alla.
Anmälningsskyldighet angående barn
Alla som jobbar inom vården för skadligt bruk eller beroende är skyldiga att vara uppmärksamma på hur barn har det. Sekretessen bryts vid misstanke om att barn far illa och personalen är skyldiga att anmäla till dem inom socialtjänsten som utreder barns situation.
Den som arbetar med barn och som upptäcker att ett barn far illa måste göra en orosanmälan till socialtjänsten.
Tvångsvård
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, reglerar förutsättningarna för tvångsvård på grund av skadligt bruk eller beroende. Lagen används bara när det är risk för att man inte överlever och/eller utgör en allvarlig fara för sig själv eller omgivningen. Frivillighet ska provas först. Tvångsvård syftar till att motivera till frivillig vård och får pågå i högst sex månader.
Om du är under 21 år kan det istället vara LVU som gäller i ditt fall, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga – om du hade LVU innan du fyllde 20 år.
Beslut om LVM
LVM-vård beslutas av förvaltningsrätten efter att socialtjänsten har ansökt. Läkarintyg ska bifogas där det framkommer att ovanstående gäller. När det finns ett behov av omedelbar vård och behandling kan socialtjänsten också på egen hand fatta ett beslut om omedelbart omhändertagande som sedan måste fastställas av förvaltningsrätten.
Andra myndigheter som exempelvis hälso- och sjukvården är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om någon är i behov av vård enligt LVM.
Stödperson
Du kan alltid ta med en person som du litar på i kontakten med hälso- och sjukvård och myndigheter. Ingen får neka dig den rätten. Du kan vända dig till en brukarorganisation för råd och stöd. Du hittar kontaktuppgifter i slutet av denna information.
Är du hotad?
Vänd dig till polisen om du är utsatt för allvarliga hot och behöver skydd.
Behöver du ”sekretessmarkering”, att dina adressuppgifter döljs, så behöver du vända dig till Skatteverket. Det betyder att ingen får lämna ut dina adressuppgifter utan tillstånd och säkerhetskontroll. För att få sekretessmarkering är det bra om du har någon form av intyg som bekräftar hotsituationen. Det kan du få från till exempel polis eller socialtjänst.
Däremot betyder en sekretessmarkering inte att du får skyddad identitet. För det behöver polisen kopplas in.
Den här sidan tar upp:
- Socialtjänsten stöttar dig
- Överklaga ett beslut från Socialtjänsten (förvaltningsbesvär)
- Vårdplan och genomförandeplan
- Samordnad individuell plan (SIP)
- Anmälningsskyldighet angående barn
- Tvångsvård
- Beslut om LVM
- Stödperson
- Är du hotad?

