Extra stöd till arbete
Vem som helst kan skriva in sig på arbetsförmedlingen, men man ska kunna följa en planering och en arbetsmarknadspolitisk bedömning görs löpande för att se om du får rätt stöd.
Vad krävs för att bli inskriven i arbetsförmedlingen?
Arbetsförmedlingen vill att du anmäler dig till arbetsförmedlingen när du gått klart gymnasiet och inte ska plugga vidare.
Om du inte studerar kan du redan som 16-åring gå med i deras Jobbgaranti. Jobbgarantin är ett program för dig under 25 år. Du kan få stöd att söka jobb, praktik, studie- och yrkesvägledning. Målet är att du ska hitta ett jobb eller studera så snabbt som möjligt – och att du ska få rätt stöd om du behöver extra stöd.
Vad krävs om du ska söka arbete?
För att kunna vara inskriven ska man vilja arbeta eller arbetsträna och ha behov av arbetsförmedlingens tjänster. Du behöver inte ha fast bostad, men det som måste fungera är att det finns kontaktvägar för att kunna nå dig. Det som är viktigt är att du önskar hitta ett arbete!
Om du inte vet riktigt vilket arbete eller vilket yrke du klarar av så kan du få hjälp att utreda vad du klarar bäst och arbetsförmedlingen ska rusta och matcha dig till arbete.
Arbetsförmedlingen utreder din bakgrund och tidigare försök att komma i arbetet eller tillbaka till arbete. Angående skadligt bruk så har arbetsförmedlingen inte fokus på detta. Men du måste klara av att vara aktivt arbetssökande och följa en planering. Därför är det bäst att du söker vård för skadligt bruk först, om du har problem med det.
Hur hjälper arbetsförmedlingen mig om jag inte kan arbeta eller studera?
Arbetsförmedlingen gör utredningar och bedömningar som kan leda till slutsatsen att du inte står till arbetsmarknadens förfogande eller har rätt att få en planering/insatser (till exempel personer som vistas i Sverige olagligt).
Har du funktionsnedsättningar finns det många olika stöd du kan ha rätt till – det gäller också vid psykiska funktionsnedsättningar eller om du haft problem med beroende.
Här nedan går vi igenom några viktiga stödformer.
Olika former av stöd från arbetsförmedlingen
Det finns flera former av stöd om du inte kan arbeta som vanligt på grund av funktionsnedsättning eller ohälsa, till exempel psykisk ohälsa:
Arbetsintegrerade övningsplatser
För dig som har varit borta från arbetsmarknaden under längre tid, är osäker på din arbetsförmåga och vilket arbete som passar dig.
Bidrag för personligt biträde
Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd av en person på din arbetsplats. Din arbetsgivare får ett bidrag för detta.
Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen
Du kan få bidrag till hjälpmedel för att kunna utföra ditt jobb. Din arbetsgivare kan också få bidrag för hjälpmedel eller anpassning av din arbetsplats.
Förmedlingsinsatser
Förmedlingsinsatser är ett program för dig som behöver stöd i att söka jobb eller att börja studera. Som stöd får du en handledare hos en av våra leverantörer.
Individuellt pedagogiskt stöd vid utbildning
Du kan få pedagogiskt stöd, kompletterat med hjälpmedel, när du deltar i vissa av arbetsförmedlingens utbildningsinsatser.
Lönebidrag
Om du har en funktionsnedsättning kan du få ett jobb som är anpassat för dig. Din arbetsgivare kan få bidrag till din lön.
Samhall
Med ett jobb inom Samhall får du möjlighet att utveckla din arbetsförmåga och din yrkeskompetens. Du får stöd och handledning under tiden.
Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, OSA
Ett anpassat jobb för dig som har en funktionsnedsättning. OSA är en anställningsform för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare. Det är ett tidsbegränsat jobb som är anpassat efter dina förutsättningar. Den som anställer dig får samtidigt ett bidrag till din lön. Målet med ett skyddat arbete är att du ska utveckla din arbetsförmåga och därmed förbättra möjligheterna till ett jobb.
Du kan ha ett sådant skyddat arbete i upp till 12 månader om:
- Du har en kognitiv funktionsnedsättning eller har nedsatt arbetsförmåga på grund av missbruks- eller beroendeproblem.
- Du har rätt till stöd enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS).
- Du har inte jobbat tidigare eller har varit borta från arbetslivet under lång tid på grund av svår psykisk sjukdom.
Särskild stödperson för introduktion och uppföljningsstöd – SIUS
Om du har en funktionsnedsättning kan du få stöd när du söker jobb eller är ny på en arbetsplats. En stödperson hjälper dig att träna på arbetsuppgifter och annat.
Nystartsjobb och introduktionsjobb
Nystartsjobb och introduktionsjobb – två sorters stöd som är till för dig som varit borta från arbetslivet en längre tid eller är nyanländ i Sverige. Det innebär att det blir lättare för arbetsgivare att erbjuda anställning eftersom de får ekonomiskt stöd för att anställa.
(Källa: arbetsformedlingen.se)
Är du sjukskriven och arbetslös?
Observera att du behöver anmäla dig till arbetsförmedlingen direkt när din sjukskrivning går ut. Annars kan du förlora rätten till ersättningar. Gör det redan samma dag som sjukskrivningen går ut!
Viktigt att vara med i A-kassan!
Om du har arbete – gå med i A-kassan. Då får du ekonomiskt skydd om du förlorar jobbet. Många glömmer detta och stå ganska skyddslösa ekonomiskt om något händer med anställningen!
FAKTA
SGI – sjukpenninggrundande inkomst
Din SGI – sjukpenninggrundande inkomst – är skyddad i tre månader efter att du blivit av med jobbet. Du behåller den om du anmäler dig på Arbetsförmedlingen och aktivt söker jobb. (Men din SGI är också skyddad om du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklings- eller etableringsersättning.)
Om du tappar din SGI på grund av att du inte anmäler dig i tid till arbetsförmedlingen så får du endast grundersättningen: dagpenningen är då max 510 kronor före skatt.
Källa: Arbetet
Nedsatt arbetsförmåga – rätt till aktivitetsersättning?
Aktivitetsersättning kan du få när du fyllt 19 år. Den är tidsbegränsad och kan ges under högst tre år i taget, som längst tills du fyllt 30 år. För att ha rätt till aktivitetsersättning ska din arbetsförmåga vara nedsatt minst ett år.
Under tiden med aktivitetsersättning kan du ha rehabilitering för att försöka få eller återfå din arbetsförmåga. Med aktivitetsersättning hoppas man att du ska kunna utveckla din arbetsförmåga och närma dig arbetsmarknaden.
Ersättningen beror på din tidigare inkomst.
På hejaolika.se kan du läsa mer om regler för ersättning.
Regler för sjukersättning
Sjukersättning heter den ersättning du får från det att du fyller 30 år om du inte kan arbeta. Beslut om sjukersättning gäller tills vidare. För att beviljas sjukersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt och inte kunna bli återställd. Det krävs också att rehabilitering inte kan förbättra din förmåga. I vissa fall fattas beslut om sjukersättning också för yngre personer.
Källor: MUCF, Försäkringskassan
Arbete och rättigheter vid skadligt bruk eller beroende
Om ditt användande av narkotika påverkar ditt arbete så kan du så kan du förlora anställningen. Det beror på att det kan leda till säkerhetsrisker eller att förtroendet för dig hos din arbetsgivare skadas.
Man kan säga att det ytterst är arbetsgivarens policy som styr. Narkotikavändning ger dig en svag ställning i förhållande till din arbetsgivare. Eftersom narkotikaanvändning är ett brott kan arbetsgivare se det som ett brott mot anställningen att du använder illegala droger.
Du behöver kontakt med facket för att få stöd. Särskilt hårda regler gäller också vid säkerhetsklassade anställningar och jobb inom t ex transport.
Det är Arbetsdomstolen, AD, som ska avgöra om det blir en tvist mellan dig och din arbetsgivare. Domarna i AD ser lite olika ut, beroende på hur användandet av narkotika gått till i olika fall.
Vad säger lagen?
I Arbetsmiljölagen finns regler och skyldigheter för arbetsgivare att förebygga ohälsa och olycksfall. Att ha skadligt bruk eller beroende är i sig inte ett sakligt skäl för uppsägning enligt 7§ Lagen om anställningsskydd, LAS, eftersom det är en sjukdom.
Det är din läkare som avgör om just ditt användande av narkotika eller alkohol är ett sjukdomstillstånd eller inte. Arbetsmiljölagen gör ingen skillnad på legala eller illegala droger.
Om du får behålla jobbet: Arbetsgivaren har som utgångspunkt ett ansvar att möjliggöra rehabilitering och arbetsanpassning (3 kap.2a § 3st Arbetsmiljölagen). Arbetsanpassning regleras även i föreskriften AFS 2020:5.
(Källor: Arbetsmiljölagen, Arbetet, Feelgood, Lawline)
FAKTA
Policyn på din arbetsplats viktig
Arbetsgivarens policy styr vad som gäller på din arbetsplats när det gäller användning av narkotika.
Arbetsdomstolen är den domstol som ska avgöra om det blir en tvist mellan dig och din arbetsgivare. Domarna ser lite olika ut, beroende på hur användandet narkotika (eller alkohol) gått till.
I Arbetsmiljölagen finns regler och skyldigheter för arbetsgivare att förebygga ohälsa och olycksfall. Att ha skadligt bruk eller beroende är i sig inte ett sakligt skäl för uppsägning enligt 7§ LAS (2022) eftersom det är en sjukdom.
Arbetsgivaren har som utgångspunkt ett ansvar att möjliggöra rehabilitering och arbetsanpassning (3 kap.2a § 3st Arbetsmiljölagen). Det regleras även i AFS 2020:5.
Men eftersom narkotikaanvändning är ett brott kan arbetsgivare se det som ett brott mot anställningen att du använder illegal narkotika. Du behöver kontakt med facket för att få stöd. Särskilda regler gäller också vid säkerhetsklassade anställningar och jobb inom t ex transport.
Så här kan arbetsgivaren stödja dig om du får behålla ditt arbete
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar kommer in i bilden så snart en sjukdom påverkar arbetet. Försäkringskassan, FK, ska ta initiativ till ett möte när man behöver utreda hur mycket eller lite du klarar att jobba och dina behov av rehabilitering.
FK ska samordna rehabiliteringsinsatserna. Det ska de göra även om din arbetsgivare inte vet varför du är sjukskriven, du har som grundregel rätt att be läkaren att diagnosen inte ska synas i den del av sjukintyget som du lämnar till din arbetsgivare. (På vissa arbetsplatser kan man dock begära att få se skälet till din sjukskrivning genom särskild skrivning i kollektivavtal.)
Om du inte uppger din diagnos för din arbetsgivare så kan denne inte hjälpa till med rehabilitering för ditt skadliga bruk/beroende. Då ska försäkringskassan istället samarbeta med socialtjänsten eller ansvarig läkare för att du ska få hjälp.
Så länge du är sjukskriven är det främst sjukvården som ska hjälpa dig att bli frisk.
När du kommer tillbaka till jobbet ska arbetsgivaren anpassa dina arbetsuppgifter så att du kan klara jobbet. Därför är det naturligtvis bra om han/hon vet varför du varit borta. Om det behövs – och det finns utrymme i verksamheten – ska man också anpassa arbetsuppgifterna, ge särskilt stöd och även erbjuda att omplacera dig om det behövs.
(Källor: Arbetsmiljölagen, Försäkringskassan, sjuklönelagen)
FAKTA
Berätta på jobbet?
Ofta är det bra att din arbetsgivare får veta hur det står till. Men du är som grundregel inte tvungen att visa varför du är sjukskriven. Du kan stryka över diagnosen i ett sjukintyg om du är orolig för din anställning. Det gäller på alla arbetsplatser utom om det avtalats bort i kollektivavtal (2§ 1991:1047 Lagen om sjuklön). Du kan fråga facket hur det är där du arbetar, eller be att få läsa kollektivavtalet.
Ibland kan arbetsgivaren hjälpa till med behandling
Alla arbetsgivare är inte intresserade av att behålla eller rehabilitera personer som har skadligt bruk eller beroende av narkotika – de ser detta som ett brott mot anställningen eftersom det är kriminellt att använda narkotika. Om du är anställd har din arbetsgivare ett ansvar att möjliggöra rehabilitering. Men en del arbetsgivare väljer också att erbjuda att betala för din rehabilitering.
En arbetsgivare som har tillräckliga resurser kan köpa behandling till dig som kan ta vid till exempel efter en abstinensbehandling på sjukhus. Du vet bäst hur det brukar fungera på din arbetsplats. Kanske finns en bra företagshälsovård som du kan vända dig till?
Men det finns ingen lag som kräver att din arbetsgivare ska betala för behandling. Tala med socialtjänsten om alternativ. Socialtjänsten kan i princip inte kräva att du kopplar in din arbetsgivare, om du motsätter dig det.
Om du behöver stöd eller råd i kontakt med socialtjänsten eller jobbet, ring facket om du är medlem där!
Arbetsgivare vill drogtesta dig vid misstanke
Om arbetsgivaren betalat din rehabilitering kan de vilja att du visar drogfrihet när du kommer tillbaka till jobbet.
Men generellt gäller dessa regler för drogtester på arbetsplatser: Offentliganställda kan enligt lag inte testas, men med vissa undantag, som säkerhetsklassade yrken.
Men för privatanställda är det friare, även om det kan regleras i kollektivavtal. Test är vanligast vid misstanke. Det förekommer också att man inom transport, bygg och logistik av säkerhetsskäl testar sina anställda och det har arbetsgivaren rätt att göra.
Vissa arbetsgivare vill också genomföra slumpvisa test och det kan de bara göra om det finns skäl som väger tyngre än de anställdas personliga integritet. Arbetsgivarens krav på tester finns dokumenterade och beslutade i arbetsgivarens policy i alkohol-och narkotikafrågor.
Det är bra om du är med i facket
Du kan behöva stöd om det uppstår en konflikt med din arbetsgivare. Om du är med i facket så har du ett eget ombud som hjälp. Förhandlingarna börjar i första ledet mellan ditt fackliga ombud och din arbetsgivare. Få tvister behöver gå så långt som till arbetsdomstolen. Om det ändå slutar där får du ha ditt ombud med dig under rättegången.
Om du inte är med i facket får du gå till advokat och betala detta själv. Eftersom du inte får något fackombud är det svårt att driva förhandling med arbetsgivaren. Man råder från facken att gå med så fort som man upplever att man kan behöva hjälp – så fort du går med så omfattas du av regeln att få gratis rättsskydd.
Om Arbetsförmedlingen får kännedom om att du har skadligt bruk/beroende kan detta vara grund för en utredning om eventuell funktionsnedsättning. Då har du rätt till extra stöd, som vi beskrivit tidigare i avsnitten om jobb och utbildning på kraftverket.org.
Det kan handla om arbetsträning för att se om du har möjligheter att ta ett vanligt arbete på sikt. Lönebidrag är ett stöd som du kan få om du har funktionsnedsättning och som kan stärka dina möjligheter att få eller behålla ett arbete. Syftet med bidraget – som går till din arbetsgivare – är stärka möjligheten för personer med funktionedsättning att få eller behålla ett arbete.
(Källa Arbetsförmedlingen)
FAKTA
Har du ett pågående skadligt bruk?
Har du ett pågående skadligt bruk blir bedömningen oftast att du inte står till arbetsmarknadens förfogande. Då måste du visa att du inte använder droger för att arbetsförmedlingen ska fortsätta att stödja dig. Samverkan med vården är lämpligt vid sådana tillfällen.
Arbetsgivare vill av naturliga skäl inte anställa dig om du har ett pågående skadligt bruk. Här på kraftverket.org kan du läsa mycket om vård och stöd för att komma tillrätta med ett skadligt bruk eller beroende.
Socialpsykiatrin – extra stöd och sysselsättning
Om du har svåra bekymmer har du ändå rätt till sysselsättning – till exempel genom socialpsykiatrin. Inom socialpsykiatrin kan man ansöka om stöd om man är mellan 18 och 65 år och har psykisk funktionsnedsättning.
Många kommuner vill att di ska vara drogfri innan du kan få stöd från socialpsykiatrin, men inte alla.
Man kan då få stöd i sin vardag. Kommunen ansvarar för att vardagsgöromål, sysselsättning och boende ska fungera. Regionen ansvarar för sjukvården och medicineringen.
Stöd i hemmet
Om man har psykisk funktionsnedsättning och bor i egen bostad kan man ansöka om stöd hos kommunen.
Sysselsättning
Om man inte arbetar eller studerar kan man också delta i någon av socialpsykiatrins sysselsättningsverksamheter.
Särskilt boende
Om man inte klarar sig med den hjälp man får hemma kan man ansöka om att flytta till särskilt boende.
(Källa: Försäkringskassan och Socialstyrelsen)
FAKTA
Kanske rätt till aktivitetsstöd och utvecklingsersättning?
När man är arbetssökande och deltar i något av arbetsförmedlingens program kan man få ersättning från Försäkringskassan.
Det kan vara om du är arbetssökande, studerar eller startar företag. Man söker för en månad i taget i efterskott, alltså när månaden har gått. För att inte bli utan ersättning måste man sköta sitt arbetssökande och följa den planering som gjorts tillsammans med arbetsförmedlingen, delta i möten och aktiviteter och lämna in en aktivitetsrapport varje månad. Man ska vara över 25 år är man mellan 18 och 24 år kallas det utvecklingsersättning, och det kan man få om man är med i A-kassan.
Bra att veta om annat stöd
Om du har problem som psykisk ohälsa eller skadligt bruk eller beroende finns olika stödformer, även ekonomiskt.
Läs mer om olika typer av ersättning, rehabilitering och stöd som du kan ha rätt till här på kraftverket.org.
Individanpassat stöd till arbete
Har du svår psykisk ohälsa och/eller allvarliga problem med beroende, men söker hjälp för det, så kan du också få extra stöd till sysselsättning och arbete genom IPS, Individanpassat stöd till arbete.
Den här sidan tar upp:
- Vad krävs för att bli inskriven i arbetsförmedlingen?
- Vad krävs om du ska söka arbete?
- Hur hjälper arbetsförmedlingen mig om jag inte kan arbeta eller studera?
- Olika former av stöd från arbetsförmedlingen
- Arbete vid skadligt bruk eller beroende
- Vad säger lagen
- Så här kan arbetsgivaren stödja dig om du får behålla ditt arbete
- Det är bra om du är med i facket
- Har du ett pågående skadligt bruk?
- Socialpsykiatrin – extra stöd och sysselsättning
- Kanske rätt till aktivitetsstöd och utvecklingsersättning?
- Bra att veta om annat stöd

